Svenska akademins preferens för författare obetydliga för den bredare allmänheten är tyvärr symtomatiskt för dom som gärna gör sig till företrädare för kulturen i Sverige. Kulturen i Sverige, och inte minst hur den uppfattas, skulle behöva en revolution. Politiken kan där spela en avgörande roll, främst genom att dra sig tillbaka och spela en mer underordnad roll. Idrotten kan där tjäna som förebild.
Kristdemokraterna formulerade med sin devis 'verklighetens folk' problemet. Misslyckades i stor utsträckning dock med att plocka upp tråden och erbjuda folk ett alternativ. Hur måste då en liberal kulturpolitik se ut?
Det avgörande problemet med den rådande ordningen är varför det för huvud taget finns politisk styrning av kulturutbudet. Det skulle vara bättre om man koncentrerade sig på att möjligöra kulturutövande hellre än att direkt styra över utbudet. Man bör till exempel garantera att skolelever får en grundläggande introduktion till kultur. Man bör se till att talanger kan gå en utbildning med konstnärliga inslag. Man gör ställa lokaler till förfogande på gynsamma villkor.
En lämplig modell borde vara idrotten. Alla skolelever har några timmar idrott i veckan. Dom som är intresserade kan deltaga i föreningsidrott eller till och med ett idrottsgymnasium. Man tillhandahåller arenor där dom bästa och mest framgångsrika lagen kan spela. Samtidigt finns ett erkännande av att alla inte når toppen och i något läge skiljs ut för att ta upp en mer normal karriär. På det sättet borde man få ett levande och mer dynamiskt kulturliv som involverar en större del av sämhället.
Framför allt motsvarar den här modellen bättre liberala ideal där staten är en facilitator men där staten inte direkt involverar sig i utövandet.
DN: Hos Tranströmer kl 12.57
DN: DN:s Marcus Boldemann på plats
DN: Väldigt förvånande
DN: Tranströmer om Tranströmer
DN: Är Tranströmer en värdig pristagare
DN: Vad handlar hans poesi om?
DN: Om livet efter stroken
DN:s Björn Wiman
DN: Värdspressen om svenska pristagaren
DN: Pristagaren kan ha läckt ut i förväg
DN: Premiär för Tranströmer-pjäs i morgon
SvD: Kaj Schueler
SvD: Kulturministern: jag är så glad
GP: Nobelpriset till Tranströmer
GP: Fem frågor till Mikael van Reis
SvD: Revolutionen som kom av sig
1 kommentar:
"Svenska akademins preferens för författare obetydliga för den bredare allmänheten är tyvärr symtomatiskt för dom som gärna gör sig till företrädare för kulturen i Sverige"
Ehm, va? Tranströmer finns ju med i skolböckerna. Jag har lite svårt att se honom som "obetydlig för den bredare allmänheten", det är faktiskt en ytterst liten del av Svenska folket som inte fullföljer grundskola och gymnasiet.
Skicka en kommentar