Färdigt med förbrukningsfusket inför försäljningskvoter på bensin och diesel.

I följd av dieselskandalen så har frågan dykt upp om man skall sätta en målsättning för andelen elektriska bilar av den totala bilförsäljningen. Bilföretagen har ju varit företrädare för 'flottkvoter' dvs att man skall sätta gränser för den genomsnittliga bränsleförbrukningen av bilparken. Argumentet att det är en marknadsorienterad och teknikneutral lagstiftning, att det är den effektivaste vägen till målet. Samtidigt har man skamlöst fuskat och utnyttjat systemet så att man i slutändan inte har dom besparingar som man skulle vänta sig. Frågan dyker då upp om man skall komplettera flottkvoterna med en målsättning för andelen sålda elektriska fordon. Frågan har debatterats i tyska valrörelsen, och politikernas samstämda svar har varit nej. Samtidigt har man i kina nu infört en nationel målsättning för andelen elektriska fordon. Det finns dock ett sätt att sätta ett övergripande mål för besparingarna som är lika teknikneutralt som flottkvoterna och samtidigt nästan utesluter allt fusk. Det skulle vara att sätta ett tak för försäljningen av drivmedel. Det finns väldigt bra statistik för försäljningen av drivmedel och det går att mäta med hög precision. Dessutom är incitamentet att fuska för den enskilda inte så stor, om man lägger ansvaret för måluppfyllnaden hos biltillverkare och bilimportörer. Så låt oss önska en plan för utfasning av fossila bränslen till 2050. Det är mer marknadsorienterat än kinas elbilskvoter.

SR SVT och TV-Licensen

Det är ett välkommet förslag att man överväger att ta ut tv-licensen tillsammans med skatten. Det är bara rättvist så - produktion och distribution av public service är en kulturell angelägenhet som angår alla svenskar, även de som annars huvudsakligen tittar på Youtube.

Det finns dock andra frågetecken runt om Public Service.

0) Public service har idag i Sverige i vissa segement en dominerande position. Det kan inte vara rätt att med skattemedel finansiera sig till en situation där man marginaliserar och tränger ut andra aktörer. Man skulle kunna föreställa sig att sätta ett tak för önskad penetration i vissa sektorer, men det skulle inter vare en synnerligen marknadsorienterad lösning. En alternativ lösning skulle vara att införa reklam. Reklamintäkterna skulle dock inte tillfalla SVT/SR utan tillfalla privata aktörer som producerar material som fyller vissa kvalitetsaspekter.

1) Förtroendet för SVT och SR som oberoende aktörer är kraftigt underminerat. När dom tillfrågas så röstar röstar mellan 50 och 80 procent av medarbetarna för 'röda' partier. När det uppenbarligen inte fungerar att skapa en oberoende ställning, skall man möjligtvis prova att politisera tillsättningen av tjänster? Skall partierna tillåtas godkänna kandidater till tjänster inom dom här två företagen?

2) Arbetsmarknaden i Norden och i EU blir mer och mer integrerad. När kan vi få se en sändningsunion med dom andra nordiska länderna. När kan vi i Sverige få se Dansk, Finsk och Norsk TV distribueras på samma villkor som SVT? När kan Svenska i Norge få se Svensk TV utan att använda tekniska (och eventuellt lagvidriga) omvägar? I vidare mening kan man fråga sig om inte SVT skall köpa sändningsrättigheter för hela EU när man köper in produktioner. Uppdraget bör ju vara att köra en gärning för svensk kultur, och då spelar det ju ingen roll om målgruppen är pensionärer i Malaga, bankmedarbetare i London eller en utvandrad Syrier i Hannover.

SR: Bakas licensen in i skatten?

Slutet för diktatorer

Man hör nu ofta att Kim Jong-Un inte skall ge upp sitt kärnvapenprogram med anledning av det exempel som man satt med Saddam Hussein och Moammar Khadaffi. Argumentet är att Irak och Libyen båda på sin tid hade ett kärnvapenprogram. Efter att man avslutat kärnvapenprogrammet så har båda diktatorerna avsatts och dödats. Man skulle dock precis lika gärna kunna säga att ambitionen att skaffa kärnvapen blev början till slutet för nämnda diktatorer. Dom tilläts verka ganska fritt, ja var till och med gunstlingar till utländska säkerhetstjänster. Först när dom genom terroristisk aktivitet eller kärnvapen-ambitioner börjat hota omvärlden har dom fallit i onåd. Det är anledningen till att dom sedemera har störtats. Man skall inte heller glömma dom spridningseffekter som dom Libyska respektive Irakiska kärnvapenprogrammen har haft. Tekniks sägs ha exporterats både till Pakistan och till Korea. Ett Kärnvapenprogram i Nordkorea kan därför ha följdverkningar som vi idag inte fullt kan förutse.

Nordkorea sköt robot över Japan

Öppna vårdyrken för nya grupper

TV-programmet Rapport har ett inslag om bristen på undersköterskor. Slutsatserna är dom vanliga, man skall höja lönen, höja statusen. Kommunals representant tycker att man skall skydda yrket med yrkeslicens! Man intervjuar tre unga kvinnor från omvårdsprogrammet. Dom betonar hur rolig praktiken är hoch ur värdefull man känner sig när man kommer till dom gamla. Samtliga tänker studera vidare till sjuksköterska.
Reportaget understryker en en gång kluvenheten i den svenska arbetsmarknaden. Den som har betyg och medel pluggar vidare. Varför skall man avstå, när utbildning är gratis och familjegrundande före 30 års ålder numera tillhör undantagen.
Vill man lösa bristen på vårdpersonal måste säkert man helt säkert öppna upp verksamheten för nya grupper. Höjd lön och licenciering är då direkt kontraproduktivt. Eftersom man inte skall försämra kraven för existerande grupper, ligger det närmast till hands att återinföra vårdbiträdena. För nya vårdbiträden måste det erbjudas träning på jobbet och tolerans mot en alternativ bakgrund, som inte innefattar svensk grundskola. För den som vill en yrkesutbildning bör man erbjuda lärlingsprogram med teori på arbetsfria dagar och kvällstid. Att fortsätta på spåret 'alla genom gymnasiet' är en återvändsgränd och fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser.