Leo Pierini, CUF, och Jonatan Macznik, LUF hävdar i SvD att 'Alliansregeringen måste ha en migrationsminister som
står upp för frihet och rätten till skydd, och som inte ser flyktingar
som ekonomiska belastningar, utan som en resurs och möjlighet för det
svenska
samhället.'
Problemet är ju att man levererar inte
på löftet att invandringen skall bli en ekonomisk tillgång. Det kan bara
infrias när man ställer krav på självförsörjning före
anhöriginvandring. Antagligen krävs det betydande lättnader i
arbetsrätten också.
Migrationspolitiken kan aldrig komma rätt så länge
politiker kostar på sig att kasta ur sig floskler komplett utan
förankring i verkligheten och utan att ta ansvar för helheten i det man
gör. Om Leo Pierini verkligen ville göra något för att gynna en generös och liberal migrationspolitik så borde han ta nästa tillfälle i akt att prata med Anni Löf om att stå upp för kravet att avskaffa LAS.
Man kan ha åsikter om detaljerna i Billströms politik, men
han står upp och argumenterar för det han gör och möjliggör därmed en
transparens i politiken som tidigare inte varit möjlig i Sverige.
En hit en dit
Sveriges Radios program Konflikt tog senast upp themat cirkulär migration. Det hade varit roligt om man hade tagit sig an fenomenet i en mer positiv anda. Det finns många möjligtheter i arbetskraftinvandring, eller cirkulär migration som det nu börjar kallas. En given fördel är att man får så att säga integrationen gratis eftersom bara dom som lyckas behålla jobbet får stanna. Det gör ju att dom invandrare som finns också i någon mån är integrerade, a priori. Vidare så är arbetskraftsinvandringen ofta en brobryggare för att skaffa möjligheter för arbete även för asylinvandrare. Det som händer när man har en stor andel arbetskraftsinvandring är att utlänningar i många brancher och arbetsplatser blir en normalitet. Det skapar möjligheter även för dom som har politisk asyl.
En sida av arbetskraftsinvandringen är att för att ha en generös arbetsmarknadspolitik så förutsätter det att man inte kan ge människro livstidsgarantier bara för att dom en gång skaffar ett jobb i Sverige. För att ekvationen skall gå ihop så måste det finnas ett samanhang mellan hur länge man jobbar och dom förmåner som man kan tillgodoräkna sig i förmånssystemen. Det gäller sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring men även exempelvis tillgången till skolundervisning för barnen.
Med arbetskraftsinvandring följer oundvikligen att någon måste flytta tillbaka när det inte finns jobb. Det kan även gälla barnfamiljer med barn i skolåldern. I det sammanhanget måste man sluta diskreditera utländska skolor och se en tid i skolan i Sverige som något som kompletterar skolan utomlands.
Eftersom jag är speciellt insatt i förhållandena i Schweiz så kan jag nämna att Schweiz erbjuder som ett av fåtal länder möjligheten att söka om asyl på landets ambassader. Att landet inte översvämmas av ansökningar har kanske att göra med att man har en politik som är grundad på en betydligt mer öppen debatt om på vilka villkor man erbjuder asylrätt. Det kanske man skall komma ihåg när man i Sverige rapporterar om framgångarna för partiet SVP som ofta jämförs med SD i Sverige. Jag har gjort några stickprov i statistiken och kommit fram till att Schweiz i många fall behandlar ungefär dubbelt så många asylansökningar som i Sverige och i slutändan tar länderna emot lika många asylsökande (skiljer sig naturligtvis mycket från år-år och land-land). Till sist så har Schweiz utöver asylinvandring en arbetskraftsinvandring som överstiger asylinvandringen i antal.
Ekot: Invandringskritiskt parti störst inför Schweiz-val
En sida av arbetskraftsinvandringen är att för att ha en generös arbetsmarknadspolitik så förutsätter det att man inte kan ge människro livstidsgarantier bara för att dom en gång skaffar ett jobb i Sverige. För att ekvationen skall gå ihop så måste det finnas ett samanhang mellan hur länge man jobbar och dom förmåner som man kan tillgodoräkna sig i förmånssystemen. Det gäller sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring men även exempelvis tillgången till skolundervisning för barnen.
Med arbetskraftsinvandring följer oundvikligen att någon måste flytta tillbaka när det inte finns jobb. Det kan även gälla barnfamiljer med barn i skolåldern. I det sammanhanget måste man sluta diskreditera utländska skolor och se en tid i skolan i Sverige som något som kompletterar skolan utomlands.
Eftersom jag är speciellt insatt i förhållandena i Schweiz så kan jag nämna att Schweiz erbjuder som ett av fåtal länder möjligheten att söka om asyl på landets ambassader. Att landet inte översvämmas av ansökningar har kanske att göra med att man har en politik som är grundad på en betydligt mer öppen debatt om på vilka villkor man erbjuder asylrätt. Det kanske man skall komma ihåg när man i Sverige rapporterar om framgångarna för partiet SVP som ofta jämförs med SD i Sverige. Jag har gjort några stickprov i statistiken och kommit fram till att Schweiz i många fall behandlar ungefär dubbelt så många asylansökningar som i Sverige och i slutändan tar länderna emot lika många asylsökande (skiljer sig naturligtvis mycket från år-år och land-land). Till sist så har Schweiz utöver asylinvandring en arbetskraftsinvandring som överstiger asylinvandringen i antal.
Ekot: Invandringskritiskt parti störst inför Schweiz-val
Fördel Bildt
Olika aktörer försöker i dagsläget att utnyttja två journalisters utsatta läga i Etiopien för att i frågasätta regeringen och utrikesminister Carl Bildt. Egentligen tycker jag att verksamheten är så låg att jag funderar på om jag ens vill kommentera på saken. Skall ändå passa på att säga att allt jag hör är att Carl Bildt är en uppskattad som en kompetent chef av sina medarbetare på utrikesdepartementet. Han har som få svenskar idag erfarenhet av både regeringsarbete och internationellt arbete. Tiden i Lundin Oil har rimiligtvis erbjudit insikter från näringslivet som kompletterar dom erfarenheter som Carl har från det politiska livet. Att det i detta läget rör sig om en region där Lundin Oil varit verksamt är väl bara bra.
En jämförelse med andra länder ger vid handen att tvärt emot vad många kommentatörer verkar vilja tro så omger sig många diktatorer med ett struktur av lagliga instutioner och myndigheter. Inte ens diktatorer vill stå upp själv för alla beslut. Det är därför naivt att tro att man kan köpa svenska journalister fria utan vidare. Om påtryckningar har en inverkan så kommer ändå aktörerna se till att saker och ting ser ut att ha en laglig ram. Det kan ta tid.
SvD: Kritiken mot Bildt är helt utan substans
SvD: Nytt uppehåll i Etiopienrättegång
SvD: Självklart att kunna ta hjälp av en gerilla
SvD: Stor politiks betydelse i svenskrättegången
SvD: Antiterrorlag för att stoppa Journalister
SvD: Premiärministern styr med järnhand
SvD: Bildt vill ligga lågt om fängslade
AB: Svenskarna i rätten: Vi är oskyldiga
AB: Arbetar alltid under rädsla
AB: Vem frågar nu om Lundin Petroleum
AB: Åtalet strider mot internationell rätt
AB: De var vid förhållandevis gott mod
AB: Nya uppgifter om Bildt
Expressen: Lundin-bolag var aktivt i Etiopien
Expressen: Rent hyckleri från Bildts sida
Expressen: Jag har svårt att se hur frågorna hänger ihop
En jämförelse med andra länder ger vid handen att tvärt emot vad många kommentatörer verkar vilja tro så omger sig många diktatorer med ett struktur av lagliga instutioner och myndigheter. Inte ens diktatorer vill stå upp själv för alla beslut. Det är därför naivt att tro att man kan köpa svenska journalister fria utan vidare. Om påtryckningar har en inverkan så kommer ändå aktörerna se till att saker och ting ser ut att ha en laglig ram. Det kan ta tid.
SvD: Kritiken mot Bildt är helt utan substans
SvD: Nytt uppehåll i Etiopienrättegång
SvD: Självklart att kunna ta hjälp av en gerilla
SvD: Stor politiks betydelse i svenskrättegången
SvD: Antiterrorlag för att stoppa Journalister
SvD: Premiärministern styr med järnhand
SvD: Bildt vill ligga lågt om fängslade
AB: Svenskarna i rätten: Vi är oskyldiga
AB: Arbetar alltid under rädsla
AB: Vem frågar nu om Lundin Petroleum
AB: Åtalet strider mot internationell rätt
AB: De var vid förhållandevis gott mod
AB: Nya uppgifter om Bildt
Expressen: Lundin-bolag var aktivt i Etiopien
Expressen: Rent hyckleri från Bildts sida
Expressen: Jag har svårt att se hur frågorna hänger ihop
Differentiering av löner på rätt ställe
Ronny Siggelin, VD för Maxkompetens skriver i SvD 'Den extra kompetens som unga skulle få genom mer utbildning ärtroligtvis inte den som arbetsmarknaden eftersträvar sett till dagensutbildningssystem'.
Den rådande rotationen mellan utbildningar och åtgärder och själva
synsättet där utbildningar ses som en arbetsmarknadsåtgärd är själva
roten till problemet med ungdomsarbetslösheten. Man måste komma till ett
synsätt där utbildning som en investering där varje timme och varje
krona satsad på utbildning måste betala sig. Lösningen är mer
praxisnära, mer arbetslivsorienterade utbildningar där
regeringspartiernas förslag om lärlingsutbildnignar är ett mycket
lovande förslag.
I det sammanhanget kan det vara interessant att även fundera på
lönesättningen för ungdomar eller människor utan arbetslivserfarenhet.
Jag är säker på att lönerna för exempelvis restauranganställda och
vårdbiträden redan är marknadsorienterade oavsett om dom är unga eller
gamla. Däremot kan man ställa sig frågan om det samma gäller i
exempelvis tekniska yrken där erfarenhet är betydligt mer utslagsgivande
för prestationen. Det kan vara värt att ge lärlingsjobben en chans genom
att acceptera att man där har lite lägre löner mot att man erbjuds
anställningstrygghet för lärlingsperioden.
SvD: Lägre löner för unga ger inga jobb
Den rådande rotationen mellan utbildningar och åtgärder och själva
synsättet där utbildningar ses som en arbetsmarknadsåtgärd är själva
roten till problemet med ungdomsarbetslösheten. Man måste komma till ett
synsätt där utbildning som en investering där varje timme och varje
krona satsad på utbildning måste betala sig. Lösningen är mer
praxisnära, mer arbetslivsorienterade utbildningar där
regeringspartiernas förslag om lärlingsutbildnignar är ett mycket
lovande förslag.
I det sammanhanget kan det vara interessant att även fundera på
lönesättningen för ungdomar eller människor utan arbetslivserfarenhet.
Jag är säker på att lönerna för exempelvis restauranganställda och
vårdbiträden redan är marknadsorienterade oavsett om dom är unga eller
gamla. Däremot kan man ställa sig frågan om det samma gäller i
exempelvis tekniska yrken där erfarenhet är betydligt mer utslagsgivande
för prestationen. Det kan vara värt att ge lärlingsjobben en chans genom
att acceptera att man där har lite lägre löner mot att man erbjuds
anställningstrygghet för lärlingsperioden.
SvD: Lägre löner för unga ger inga jobb
Ambitionen mer reglering och mer politiskt inflytande sammlar oppositionen
Socialdemokraterna och vänsterpartiet har i samband med en tv-debatt väckt frågan om dom skall sorteras ihop med sverigedemokraterna eller inte. Själv har jag efter att ha tittat på partiernas budskap slutat dela in partierna i vänster och höger. Den viktiga skiljelinjen i svensk poltik går mellan dom partier som tror på mer politik och mer reglering och som följer en liberal ideologi. Var sverigedemokraterna då räknas får var och en bedöma själv.
SvD: Rätt av S och V att
hoppa av debatten
SvD: S och V hoppar av partiledardebatt: handlar inte om att vinna
SvD: SVT ville ha en skriftlig motivering av S
SvD: Juholt hoppar av partiledardebatt
DN: Åkesson mycket förvånad
DN: Avhopp från debatt var det enda rätta
DN: Sandlådefasoner
DN: Vill inte stå bredvid SD
SvD: Rätt av S och V att
hoppa av debatten
SvD: S och V hoppar av partiledardebatt: handlar inte om att vinna
SvD: SVT ville ha en skriftlig motivering av S
SvD: Juholt hoppar av partiledardebatt
DN: Åkesson mycket förvånad
DN: Avhopp från debatt var det enda rätta
DN: Sandlådefasoner
DN: Vill inte stå bredvid SD
Demokratiska rättigheter grunden för medborgarskapet
Låt mig säga det på en gång. Man kommer till ett svenskt medborgarskap alldeles för snabbt.
Att skaffa ett nytt medborgarskap, ett svenskt medborgarskap, innebär att man i dom flesta fall går in i en livslång relation med det nya landet. Det är inget beslut som man skall fatta lättvindligt, varken från Sveriges sida eller från våra nya medborgare. Det visar sig bland annat i att allt för många nya medborgare gör sig skyldiga till krimminella handlingar och därmed visar att dom antingen inte vill eller inte kan vara nyttiga medborgare i sitt nya samhälle.
Till det kommer att arbetskraften blir allt mer rörlig. Allt fler människor jobbar en period här, en period där. Avsikten är ofta att skaffa sig nya erfarenheter, försörja sig, kanske spara lite eller skicka hem lite pengar till familjen. I en framtid, och det är en framtid jag välkommnar, där arbetskraften är rörlig mellan staterna, så framstår det som orimligt att man skall bli medborgare i varje land där man bott i mer än 2-3 år. Tvärt om så bör sociala rättigheter följa med anställningen. Dationella staterna, där man är medborgare, bör bara vara en garant i absolut nödfall. När dom sociala rättigheterna följer med anställningen så blir medborgarskapet rätt meningslöst. Man kan även se det tvärt om - i en framtid med en rörlig arbetskraft så blir det omöjligt för staterna att garantera sociala rättigheter i större utsträckning än dom kan attrahera ny arbetskraft. Om det finns en missmatch mellan tillgången på arbetskraft och dom garantier som man ger så går ekvationen någon gång inte ihop. Början till den utvecklingen ser man redan i Sverige.
När är det då lämpligt att ansöka om medborgarskap, respektive när skall man garantera ett nytt medborgarskap? En aspekt är om man har familj, framförallt barn, i det nya landet. Genom familjen eller barnen skapar man en relation med det nya landet som kan antas vara livet ut. En annan aspekt är att om sociala rättigheter garanteras via anställningen så är rösträtten den kvarvarande rättigheter som man förvärvar via medborgarskapet. Medborgarskapet handlar i förlängningen om demokrati. Dom som bor och verkar i landen måste garanteras demokratiska rättiheter, eller man riskerar i förlängningen den sociala samanhållningen.
Så när kan man ta vara på sina demokratiska rättigheter? Om jag talar efter egen erfarenhet så tar det ett tag. Jag är politiskt interesserad. Jag talar språket i mitt nya land och köper tidningen minst en gång i veckan. Ända så har det tagit minst 6 år innan jag på ett relevant sätt kunde differentiera dom olika politiska partier som är representerade i Riksdagen. Det tog något liknande innan jag mer ingående förstod landets konstitution. Därför säger jag att 6 år ser jag som ett minimum för att man skall garanteras medborgarskap och det är inte orelevant att genomföra tester för att se till att folk har elementära kunskaper om det nya landet.
Får bakläxa för förslag om utvisning
DN: Repalu (s) vill utvisa medborgare
Kvp Expressen: Reepalu vill utvisa fler kriminella
Skånskan: Reepalu vill utvisa fler kriminella
Att skaffa ett nytt medborgarskap, ett svenskt medborgarskap, innebär att man i dom flesta fall går in i en livslång relation med det nya landet. Det är inget beslut som man skall fatta lättvindligt, varken från Sveriges sida eller från våra nya medborgare. Det visar sig bland annat i att allt för många nya medborgare gör sig skyldiga till krimminella handlingar och därmed visar att dom antingen inte vill eller inte kan vara nyttiga medborgare i sitt nya samhälle.
Till det kommer att arbetskraften blir allt mer rörlig. Allt fler människor jobbar en period här, en period där. Avsikten är ofta att skaffa sig nya erfarenheter, försörja sig, kanske spara lite eller skicka hem lite pengar till familjen. I en framtid, och det är en framtid jag välkommnar, där arbetskraften är rörlig mellan staterna, så framstår det som orimligt att man skall bli medborgare i varje land där man bott i mer än 2-3 år. Tvärt om så bör sociala rättigheter följa med anställningen. Dationella staterna, där man är medborgare, bör bara vara en garant i absolut nödfall. När dom sociala rättigheterna följer med anställningen så blir medborgarskapet rätt meningslöst. Man kan även se det tvärt om - i en framtid med en rörlig arbetskraft så blir det omöjligt för staterna att garantera sociala rättigheter i större utsträckning än dom kan attrahera ny arbetskraft. Om det finns en missmatch mellan tillgången på arbetskraft och dom garantier som man ger så går ekvationen någon gång inte ihop. Början till den utvecklingen ser man redan i Sverige.
När är det då lämpligt att ansöka om medborgarskap, respektive när skall man garantera ett nytt medborgarskap? En aspekt är om man har familj, framförallt barn, i det nya landet. Genom familjen eller barnen skapar man en relation med det nya landet som kan antas vara livet ut. En annan aspekt är att om sociala rättigheter garanteras via anställningen så är rösträtten den kvarvarande rättigheter som man förvärvar via medborgarskapet. Medborgarskapet handlar i förlängningen om demokrati. Dom som bor och verkar i landen måste garanteras demokratiska rättiheter, eller man riskerar i förlängningen den sociala samanhållningen.
Så när kan man ta vara på sina demokratiska rättigheter? Om jag talar efter egen erfarenhet så tar det ett tag. Jag är politiskt interesserad. Jag talar språket i mitt nya land och köper tidningen minst en gång i veckan. Ända så har det tagit minst 6 år innan jag på ett relevant sätt kunde differentiera dom olika politiska partier som är representerade i Riksdagen. Det tog något liknande innan jag mer ingående förstod landets konstitution. Därför säger jag att 6 år ser jag som ett minimum för att man skall garanteras medborgarskap och det är inte orelevant att genomföra tester för att se till att folk har elementära kunskaper om det nya landet.
Får bakläxa för förslag om utvisning
DN: Repalu (s) vill utvisa medborgare
Kvp Expressen: Reepalu vill utvisa fler kriminella
Skånskan: Reepalu vill utvisa fler kriminella
Människan lever inte av bröd allena!
Ibland ifrågasätts biobränslen med motivet att det tar mark i anspråk som behövs för att producera mat. Lika mycket som man förstår själva grundkonflikten lika mycket känns det som att perspektivet riskerar att bli lite för snävt. Det är ju nämligen rätt mycket som vi skulle avstå från om vi bara skulle prioritera matproduktion över alla andra behov.
Perspektivet måste ju vara att alla som föds på jorden skall kunna leva med en dräglig standard. Dit hör mat på bordet, tillgång till hälso och sjukvård och utbildning. Att alla skall ha en egen bil hoppas i vart fall inte jag på men något behov av transporter får man dock acceptera. Målsättningen kan inte vara att människor skall födas till en värld där dom precis kan tillgodogöra sitt dagliga kaloribehov med matolja. Människan har förvisso levt så i århundanden, men det är inget som vi önskar oss tillbaka. Därför måste iden vara att människor inte skall födas till fattigdom, och för oss som är födda med mer materialla resurser så måste vi veta att hushålla med dem på ett intelligent sätt. Att generellt säga nej till biobränslen pekar i en annan riktning.
SvD: Matolja ska inte användas som drivmedel
Perspektivet måste ju vara att alla som föds på jorden skall kunna leva med en dräglig standard. Dit hör mat på bordet, tillgång till hälso och sjukvård och utbildning. Att alla skall ha en egen bil hoppas i vart fall inte jag på men något behov av transporter får man dock acceptera. Målsättningen kan inte vara att människor skall födas till en värld där dom precis kan tillgodogöra sitt dagliga kaloribehov med matolja. Människan har förvisso levt så i århundanden, men det är inget som vi önskar oss tillbaka. Därför måste iden vara att människor inte skall födas till fattigdom, och för oss som är födda med mer materialla resurser så måste vi veta att hushålla med dem på ett intelligent sätt. Att generellt säga nej till biobränslen pekar i en annan riktning.
SvD: Matolja ska inte användas som drivmedel
En relevant kulturpolitik
Svenska akademins preferens för författare obetydliga för den bredare allmänheten är tyvärr symtomatiskt för dom som gärna gör sig till företrädare för kulturen i Sverige. Kulturen i Sverige, och inte minst hur den uppfattas, skulle behöva en revolution. Politiken kan där spela en avgörande roll, främst genom att dra sig tillbaka och spela en mer underordnad roll. Idrotten kan där tjäna som förebild.
Kristdemokraterna formulerade med sin devis 'verklighetens folk' problemet. Misslyckades i stor utsträckning dock med att plocka upp tråden och erbjuda folk ett alternativ. Hur måste då en liberal kulturpolitik se ut?
Det avgörande problemet med den rådande ordningen är varför det för huvud taget finns politisk styrning av kulturutbudet. Det skulle vara bättre om man koncentrerade sig på att möjligöra kulturutövande hellre än att direkt styra över utbudet. Man bör till exempel garantera att skolelever får en grundläggande introduktion till kultur. Man bör se till att talanger kan gå en utbildning med konstnärliga inslag. Man gör ställa lokaler till förfogande på gynsamma villkor.
En lämplig modell borde vara idrotten. Alla skolelever har några timmar idrott i veckan. Dom som är intresserade kan deltaga i föreningsidrott eller till och med ett idrottsgymnasium. Man tillhandahåller arenor där dom bästa och mest framgångsrika lagen kan spela. Samtidigt finns ett erkännande av att alla inte når toppen och i något läge skiljs ut för att ta upp en mer normal karriär. På det sättet borde man få ett levande och mer dynamiskt kulturliv som involverar en större del av sämhället.
Framför allt motsvarar den här modellen bättre liberala ideal där staten är en facilitator men där staten inte direkt involverar sig i utövandet.
DN: Hos Tranströmer kl 12.57
DN: DN:s Marcus Boldemann på plats
DN: Väldigt förvånande
DN: Tranströmer om Tranströmer
DN: Är Tranströmer en värdig pristagare
DN: Vad handlar hans poesi om?
DN: Om livet efter stroken
DN:s Björn Wiman
DN: Värdspressen om svenska pristagaren
DN: Pristagaren kan ha läckt ut i förväg
DN: Premiär för Tranströmer-pjäs i morgon
SvD: Kaj Schueler
SvD: Kulturministern: jag är så glad
GP: Nobelpriset till Tranströmer
GP: Fem frågor till Mikael van Reis
SvD: Revolutionen som kom av sig
Kristdemokraterna formulerade med sin devis 'verklighetens folk' problemet. Misslyckades i stor utsträckning dock med att plocka upp tråden och erbjuda folk ett alternativ. Hur måste då en liberal kulturpolitik se ut?
Det avgörande problemet med den rådande ordningen är varför det för huvud taget finns politisk styrning av kulturutbudet. Det skulle vara bättre om man koncentrerade sig på att möjligöra kulturutövande hellre än att direkt styra över utbudet. Man bör till exempel garantera att skolelever får en grundläggande introduktion till kultur. Man bör se till att talanger kan gå en utbildning med konstnärliga inslag. Man gör ställa lokaler till förfogande på gynsamma villkor.
En lämplig modell borde vara idrotten. Alla skolelever har några timmar idrott i veckan. Dom som är intresserade kan deltaga i föreningsidrott eller till och med ett idrottsgymnasium. Man tillhandahåller arenor där dom bästa och mest framgångsrika lagen kan spela. Samtidigt finns ett erkännande av att alla inte når toppen och i något läge skiljs ut för att ta upp en mer normal karriär. På det sättet borde man få ett levande och mer dynamiskt kulturliv som involverar en större del av sämhället.
Framför allt motsvarar den här modellen bättre liberala ideal där staten är en facilitator men där staten inte direkt involverar sig i utövandet.
DN: Hos Tranströmer kl 12.57
DN: DN:s Marcus Boldemann på plats
DN: Väldigt förvånande
DN: Tranströmer om Tranströmer
DN: Är Tranströmer en värdig pristagare
DN: Vad handlar hans poesi om?
DN: Om livet efter stroken
DN:s Björn Wiman
DN: Värdspressen om svenska pristagaren
DN: Pristagaren kan ha läckt ut i förväg
DN: Premiär för Tranströmer-pjäs i morgon
SvD: Kaj Schueler
SvD: Kulturministern: jag är så glad
GP: Nobelpriset till Tranströmer
GP: Fem frågor till Mikael van Reis
SvD: Revolutionen som kom av sig
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)