Fem frågor till Anders Borg i Studio Ett

Detta var mina frågor till Anders Borg idag i Studio Ett som jag mailat in till redaktionen.


1. Återinför fastighetsskatten - alternativ till högre räntor

På senare tid har ofta åsikten framförts att låga räntor och 'billigt
kapital' var en orsak till den aktuella ekonomiska finanskrisen. Skulle
inte ett mer rimligt och genomförbart förslag vara att höja
fastighetsbeskattningen?

Dom flesta av våra ekonomiska kriser har föregåtts av spekulation på
just fastigheter, inklusive den nu aktuella. Det är svårt att sätta en
konstlat hög ränta, högre än vad som motiveras av att kontrollera
inflationen. En högre fastighetsskatt däremot är lött att genomföra. Den
har små negativa följdverkningar och överskottet skulle kunna användas
till att sänka mer skadliga skatter exempelvis löneskatter.
Fastighetspriserna skulle tryckas ner och göra det lättare för unga med
lite kapital att komma in på boendemarknaden.

2. Räddat arbetslöshetsförsäkringen, har inte förstört den

Från Socialdemokraterna hör man ofta att Alliansregeringen har förstört
arbetslöshetsförsäkringen. Stämmer det?

Från min synvinkel ser det ut som att Alliansregeringen har ökat
försäkringsinslaget i försäkringen genom att olika brancher bär sina
egna kostnader. Det gynnar ansvartagande inom en branch och i
förlängningen hoppas man på ett sundare uppträdande i brancher med
latent hög arbetslöshet där arbetsgivarna kompenserar sina anstallda i
brancher med latent hög arbetslöshet.

Jag känner det väl från min egen branch, IT-arbetare, där folk med
timanställningar kompenseras med ganska mycket högre löner en fast
anställd personal. Man skulle förvänta sig att även andra brancher med
utsatt personal följer professionaliseras och följer det exemplet.

3. Reglering av finansmarknaden inte i motsatsförhållande till en
libaral politik.


På senare tid har jag ibland hört i Sveriges Radio att räddningen av
finansmarknaden (och kraven på reglering som ibland framförts även av
den svenska regeringen) är ett nederlag för ny-liberalister och
marknadsivrare. Stämmer det? Själv fick jag lära mig i skolan att
liberalismen så som den formulerades av Adam Smith angav att man som
politiker skulle fatta beslut som maximerade den gemensamma nytta. Man
skulle inte eftersträva en avsaknad av regleringar men att minimum av
regleringar som krävdes för att försäkra sig om en väl fungerande
marknad. I den meningen ser det inte ut som ett nederlag för
liberalismen om man nu funderar över en något förändrat regelverk för
att undvika framtida katastrofer av det slag som vi såg förra vintern.

Moderaterna framställer sig ju ofta som väktare av lag och ordning så
det framstår som naivt att påstå att något sorts reglering inte kan vara
moderat politik.


4. Slopa utjämningen mellan kommunerna

Skulle det vara möjligt att slopa utjämnande betalninar mellan Sveriges
kommuner? Jag uppfattar detta system som djupt störande då det effektivt
omöjligör för kommunerna att föra en individuell politik. Att straffa
låga kostnader är samma sak som att straffa innovation på kommunal nivå.
Alla kommuner binds upp i ett system där dom har ungefär samma utbud av
eftersom sådana besparingar som egentligen skulle vara avgörande inte
lönar sig. 

5. Är fördelarna med en stor exportindustri överskattade?

I Sverige är vi stolta över vår exportindustri. När vi går in i en
kris är det däremot ofta just exportindustrin som drabbas välldit
hårt. Det leder ofta till att man försöker rädda industrin med olika
åtgärder. Ofta leder det till en kronförsvagning vilket effektivt
sänker alla våras löner. Samtidigt ser man att mindre exportberoende
länder ofta klarar sig ganska bra. Man hör även om Kina att dom har en
industri som är för stor för deras eget bästa. Att Kinas
exportöverskott leder till obalenser i värdsekonomin och att dom
egentligen behöver utveckla sin lokala ekonomi och lokala efterfrågan.
Skulle det kunna vara så svenskarna egentligen långsiktigt skulle
gynnas av en hårdvalutapolitik, även om det skulle vara på bekostnad
av vissa industriföretag? Skulle det kunna vara så att Sverige liksom
Kineserna egentligen i första hand bör gynna lokala servicenäringar,
för att så att säga njuta mer av vårt eget överflöd?