Det är vägen som är målet

Utbildningsministern har en en gång hört av sig och denna gången startat en debatt om katederundervisning kontra grupparbeten. Därvid koncentreras debatten på vad som är den effektivaste undervisningsformen. Vissa poänger som framförs mot fri undervisning får anses relevanta. Exempelvis så kan nog alla som gått i skolan dra sig till minnes att fri undervisning tenderar till att aktivera dom redan aktiva eleverna medan dom mindre motiverade hamnar i bakgrunden. Man ser även att resultaten i skolan sjunkit dom senaste tjugo åren samtidigt som fria undervisningsformer har framhållits som ett ideal. Frusterade elever kommer inte till klarhet med valfriheten och avslutar inte sina studier. För fri undervisning brukar det framhållas att den förbereder eleverna bättre på arbetslivet. Så hur står det till med det? I min mening har grupparbeten lite med villkoren i arbetslivet och göra, däremot kan man lära sig lite av katederdrillen med traditionell uppföljning via prov. Jag skall förklara hur.

1. Effektivitet

I arbetslivet har ingen tid för grundliga förberedelser och har man det så är det oftast bortkastad tid eftersom ämnet för ett möte ofta hinner ändras innan det är färdigt. Det som krävs är mycket hellre en förmåga att prestera med minimala förberedelser och att greppa läget i flykten. Den skolelev som vill vara rustad för framtiden löser med fördel sina läxor på bussen eller på rasten direkt innan lektionen. Då är dessutom kunskaperna pinfärska när det är klart för drabbning.

2. Nätverkande och relationer I

En ytterligare fördel med att lösa läxorna på rasten är att man kan gör det tillsammans med kompisarna. Detta är dessutom det enda sätt som fungerar i yrkeslivet. Där är det ju så att den ide som man inte förankrat i omgivningen INNAN man går in i ett möte kan man med fördel hålla för sig själv. Cooperation är nyckelordet.

3. Nätverkande och relationer II

Den tid som man sparar på att inte förbereda sig väl, eller för den delen sitta hemma och göra läxor, skall man spendera på att underhålla sina nätverk och relationer. Nätverk och relationer är det som räddar en när bristfälliga förberedelser leder till dåliga resultat. Just det senare är svårt att överföra på skolan, men det kan ändå vara skönt att vara en i mängden när det skiter sig.

4. Vila

Även om man nätverkar så måste man hitta tillräckligt med tid till att ta igen sig. Det är viktigt att komma till plugget med ett leende på läpparna. Man måste hålla ulvarna på sin sida och inte minst bygga på sin egen framgångsmyt.

5. Respektera dig själv

Av samma anledning måste man ha en vårdad och genomtänkt yttre framtoning.

6. Förhandlingsstyrka

Om man genom psykologisk press kan få läraren ge några poäng extra, varför inte? Det finns inte rent spel, bara dåliga förlorare.

7. Fusk som framgångsprincip

I yrkeslivet är det bara resultaten som räknas. Alla lagliga medel är tillåtna, möjligen med undantag för att dra undan mattan under fötterna på kollegorna.

8. Jämlikhet

Till sist så är världen inte jämlik. Tyvärr så förhåller sig skolan och yrkeslivet där diametralt olika. Medan skolan gynnar kvinnliga egenskaper så gynnar yrkeslivet i större utsträckning manliga egenskaper. Medan man skulle önska att skolan kunde ändra på sig får att förbereda eleverna bättre på verkligheten så blir rekommendationen till eleverna helt enkelt att gilla läget.

Sammanfattningsvis kan man lära sig endel i skolan. Framgångsfaktorerna ligger emmellertid inte alltid i vad man presterar på proven, utan i hur man tar sig an vägen dit.

SvD: Mer lärarledd undervisning i skolan
DN: Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder
SvD: Lärarens synsätt är omodernt