Många funderar nu på hur man skall pysa fastighetsbubblan i Sverige utan att det skall bli kladdkaka av det hela. Det bästa torde vara att anpassa fastighetsskatten. Fastighetsskatten bör för att vara acceptabel i allmänhetens ögon vara på samma nivå som beskattningen på kapitalinkomster, dvs ca 30%. Den räknas då på den inkomst som man antingen har genom att man hyr ut fastigheten eller som många gör, genom att man själv nyttjar fastigheten som bostad. Den som utnyttjar fastigheten själv får rimligtvis en viss rabatt för att gynna egnahemsägare. Vidare bör inkomsten av fastigheter läggas ovanpå lönen så att dom som inte tjänar så mycket kan dra nytta av sina grundavdrag och sin (lägre) marginalskattenivå. En sådan fastighetsskatt är rättvis och den gynnar omsättningen av fastigheter. Den uppmuntrar även till att hyra ut hela eller delar av bostaden eftersom den skattemässigt neutraliserar skillnaden mellan att själv utnyttja bostaden eller att hyra ut den, skatten är ju den samma i bägge fallen. En sådan fastighetsskatt bör innebära ett tryck på priserna och därmed underlätta insteget i bostadsmarknaden för unga köpare.
Alternativen inriktar sig oftast på att öka pressen på dom som har lånat till köp av bostad. Det bygger på en moralisk tradition att se ner på den som lånar pengar. Praktiska argument att förfördela den gruppen gämfört med den som köpt sin bostad för egna pengar finns det knappast.
Så ska Stråberg tackla bobubblan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar