Färdigt med förbrukningsfusket inför försäljningskvoter på bensin och diesel.

I följd av dieselskandalen så har frågan dykt upp om man skall sätta en målsättning för andelen elektriska bilar av den totala bilförsäljningen. Bilföretagen har ju varit företrädare för 'flottkvoter' dvs att man skall sätta gränser för den genomsnittliga bränsleförbrukningen av bilparken. Argumentet att det är en marknadsorienterad och teknikneutral lagstiftning, att det är den effektivaste vägen till målet. Samtidigt har man skamlöst fuskat och utnyttjat systemet så att man i slutändan inte har dom besparingar som man skulle vänta sig. Frågan dyker då upp om man skall komplettera flottkvoterna med en målsättning för andelen sålda elektriska fordon. Frågan har debatterats i tyska valrörelsen, och politikernas samstämda svar har varit nej. Samtidigt har man i kina nu infört en nationel målsättning för andelen elektriska fordon. Det finns dock ett sätt att sätta ett övergripande mål för besparingarna som är lika teknikneutralt som flottkvoterna och samtidigt nästan utesluter allt fusk. Det skulle vara att sätta ett tak för försäljningen av drivmedel. Det finns väldigt bra statistik för försäljningen av drivmedel och det går att mäta med hög precision. Dessutom är incitamentet att fuska för den enskilda inte så stor, om man lägger ansvaret för måluppfyllnaden hos biltillverkare och bilimportörer. Så låt oss önska en plan för utfasning av fossila bränslen till 2050. Det är mer marknadsorienterat än kinas elbilskvoter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar