Språkkunskaper ofta inte nödvändigt för framgång på arbetsmarknaden

När politiker skall lösa frågan med den miserabla sysselsättningsgraden bland landets invandrare så brukar åtgärder stå i fokus. Favoritåtgärden som ofta står i fokus är språkutbildning. Det är befriande att se att Folkpartiet i en aktuell artikel i DN tänker längre än så. För det är ju så att i länder som har hög sysselsättning bland utrikes födda så är det ju ofta just för att man har en arbetsmarknad som tar folk som dom är. Språkkrav står där inte i förgrunden. Istället är det ofta nätverk av migranter som dominerar hela näringsgrenar. En familjemedlem får ett jobb någonstans, lär sig med tiden lite språk, nätverkar lite skaffar sig kontakter, hjälper några släktingar eller grannar till ett jobb och snart så har man skapat ett litet internationellt kluster som hjälper till att internationalisera arbetsmarknaden. Sverige har med sin fokus på Asylinvandring och programmentalitet varit uttalat dåligt på att ta vara på människors initiativförmåga. Nyckeln till att vända utvecklingen är dels att öppna arbetsmarknaden. Dels att skaffa mer positiv selektion.

SvD: Lära sig svenska är viktigast

Medborgarskapet - en demokratifråga

Frågan kommer ofta upp om möjligheten att erhålla medborgarskap skall kopplas till kunskaper i Svenska språket. Jag menar att medborgarskapet är en demokratifråga. Därmed kan det anses berättigat att man kan svenska för att kunna delta i debatten och informera sig om hur samhället fungerar. Någon kan ju invända att det finns andra anledninar till att man söker medborgarskap. Det kan exempelvis röra sig om att säkra sitt uppehållstillstånd, familjeskäl eller att vinna ekonomisk trygghet. När det gäller det sista skälet kan man känna sig dragen vid näsan. Den integrerade europeiska arbetsmarknaden redan verklighet. Arbetskraften rör sig mer och mer från jobb till jobb oberoende av nationsgränserna. Då blir det i förlängningen omöjligt att garantera socialförsäkringar som inte står i proportion till tjänstgöringstiden. Utrikesdepartementet pushas ofta av media till att agera morsa för allt från bortkommna äventyrsturister till islamister; uppgiften framstår som allt mer otacksam i takt med att befolkningen får mer internationella vanor. Här måste man nog lita på internationella konventioner och att folk klarar sig själv. Slutsatsen blir att medborgarskapet blir en demokratifråga. Nationen har ett intresse av att ha involverade medborgare - bara så har staten legitimitet. Men involverade medborgare förutsätter pålästa och insatta medborare och där är ett språkkrav relevant.

DN: Kunskaper i svenska för medborgarskap
SvD: Regeringen oenig om integration
SvD: Språkkravet en symbolfraga
SvD: Lära sig svenska är viktigast
GP: Alliansen oenig om integration
DN: Språkkravet tar intresset från fokus