Tanken att Sundsvall är för litet för en ny batterifabrik är provokativt men tankeväckande. Sverige (och Schweiz där jag bor) är små länder. Det är få städer som är speciellt mycket större än Sundsvall och därmed enligt Henreksen kvalificerar för kvalificerad verksamhet. Det är uppenbart att det i bägge länderna finns exempel på motsatsen, det vill säga mindre orter med världsledande verksamheter. Det finns även här, nära över gränsen, där södra Tyskland är tät med företag som är värdsledande på sina verksamheter och ofta dominerar dom ofta mindre orter där dom är belägna. Tyskarna har populariserat ett begrepp för det här 'Weltmarktführer'. Uppenbarligen är bägge sant; det finns problem med kompetensförsörjning och under rätt förutsättningar kan även små orter erbjuda dom förutsättning som världsledande företag behöver. Nyckeln är att bygga kompetenskluster. Med ett gynnsamt kluster kan även mindre orter underhålla rätt komptens. Det vore en villfarelse att kompetens är normalfördelat i befolkningen. Även i högt specialicerade verksamheter kan det räcka med en mindre grupp av specialister för att driva verksamheten på spetsnivå. Här är dock utbildning och, en hellre, en möjlighet att attrahera människor utifrån en nyckelfaktor. Omvärdsfaktorer i form av bostäder, skolor, säkerhet och skattenivåer måste stämma. Sverige har här en del arbete att göra på alla nämnda faktorer. Vidare är det inte så att alla kompetens är spetskompetens; det behövs ofta en bred bas av olika kompetenser. Sverige och Schweiz är här bättre uppställda med en fungerande yrkesutbildning. En del påpekar att batteritillverkning är en ovanligt besvärlig process att behärska; samtidigt finns det en del annan processindustri i Sverige. Henreksen polariserar med sitt uttalande. Samtidigt som man måste veta att han länge varit skeptiskt till Northvolt (och andra gröna satsningar i Norr) så är det värt att begrunda vad han säger och vad det innebär för kompetensförsörjning i Sverige. Själv hade jag gärna sett fri prissättning i nyproduktionen av bostäder. Jag hade viljat se platt skatt på vanliga tjänstemannalöner (internationella tjänstemannalöner) och jag hade viljat se att fackföreningarna gav upp LAS som maktmedel. I förlängningen handlar det här inte bara om Northvolt, utan också om konkurrenskraften i verksamheter som Volvo och Ericsson.
Pepparrotsgubben
En blog utifrån liberala värderingar och en position mitt i Europa.
Är Sundsvall för litet för Northvolt
Regeringen och SD överens – ändrar reglerna kring vapenlicens - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THrHvd
Volvo om 2025: Utmanande år - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THq8SL
http://dlvr.it/THntY1
Ursula von der Leyen om tullhotet från Trump: ”Vi är redo och vi kommer svara” - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THmyMd
Biskopens uppmaning: Be för ett stopp på våldsvågen - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THhjbg
Biskopens uppmaning: Be för ett stopp på våldsvågen - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THhjQH
Inga negativa effekter av modersmålsundervisning - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THhh2m
Medborgarskapet
Det här är faktiskt en fråga att ta på allvar. Det finns förändringar som händer just nu, som har faktiska inverkningar på människors liv. I det gamla Sverige var nationaliteten och medborgarskapet en identitetsfråga. Man föddes in i ett medborgarskap och en nationell gemenskap och den kunde egentligen inte kränkas eller ifrågasättas. Spolar man fram till 00-talets ’öppna era hjärtan’-politik. ’ingen människa är illegal’ och ’finns nationalstaten Sverige – egentligen’. Nu får man medborgarskap efter fem år i Sverige. Dvs man kan ta ett kontraktsjobb på Ericsson eller Astra eller varför inte gör en PhD på ett av våra universitet. Vipps har man inte bara ett jobb utan strax är man också Svensk medborgare. Det här har ju myndigheterna upptäckt, så dom börjar nu allt mer ifrågasätta kopplingen till Sverige vid exempelvis förnyelse av pass. Är man utlandsbosatt eller barn till en Svensk i utlandet kan det hända att man inte får ett nytt pass, även om man är medborgare, om anknytningen anses för svag. Många debattörer på den konservativa kanten vill upplösa medborgarskap vid brottslighet. Senast såg jag Pettersson själv öppna för att man som utlandsbosatt inte skall kunna rösta i Sverige hur länge som helst. Allting logiskt och konsekvent. Frågan är dock om man har frågat medborgarna om dom vill ha dom här förändringarna. Vilket samhälle vill dom leva i, och hur ser dom på medborgarskapet? Är medborgarskapet en ändamålsgemenskap som skall ingås och upplösas efter behov? Det nationalistiska perspektivet, som företräds av Sverigedemokraterna, är nog dock att medborgarskapet är en identitetsfråga, något persistent som man inte kastar av sig och byter lättvindigt. I så fall är det konsekvent att man kan få Svenskt medborgarskap när det finns en stark identitetsgemenskap och lojalitet mot Sverige. Det är också logiskt att man inte avkräver att människor skall ge upp tidigare medborgarskap eftersom det fortfarande kan vara en del av deras identitet. Väntar med spänning på den här diskussionen. Inte säker på att man här bara skall låta saker ha sin gång, eftersom det mycket väl kan hända att byråkraterna på skatteverket har en annan syn på saken en gemene man.
Koranbrännaren Salwan Momika skjuten – fem anhållna - Nyheter (Ekot)
http://dlvr.it/THgpR3
Färdigt med förbrukningsfusket inför försäljningskvoter på bensin och diesel.
SR SVT och TV-Licensen
Det finns dock andra frågetecken runt om Public Service.
0) Public service har idag i Sverige i vissa segement en dominerande position. Det kan inte vara rätt att med skattemedel finansiera sig till en situation där man marginaliserar och tränger ut andra aktörer. Man skulle kunna föreställa sig att sätta ett tak för önskad penetration i vissa sektorer, men det skulle inter vare en synnerligen marknadsorienterad lösning. En alternativ lösning skulle vara att införa reklam. Reklamintäkterna skulle dock inte tillfalla SVT/SR utan tillfalla privata aktörer som producerar material som fyller vissa kvalitetsaspekter.
1) Förtroendet för SVT och SR som oberoende aktörer är kraftigt underminerat. När dom tillfrågas så röstar röstar mellan 50 och 80 procent av medarbetarna för 'röda' partier. När det uppenbarligen inte fungerar att skapa en oberoende ställning, skall man möjligtvis prova att politisera tillsättningen av tjänster? Skall partierna tillåtas godkänna kandidater till tjänster inom dom här två företagen?
2) Arbetsmarknaden i Norden och i EU blir mer och mer integrerad. När kan vi få se en sändningsunion med dom andra nordiska länderna. När kan vi i Sverige få se Dansk, Finsk och Norsk TV distribueras på samma villkor som SVT? När kan Svenska i Norge få se Svensk TV utan att använda tekniska (och eventuellt lagvidriga) omvägar? I vidare mening kan man fråga sig om inte SVT skall köpa sändningsrättigheter för hela EU när man köper in produktioner. Uppdraget bör ju vara att köra en gärning för svensk kultur, och då spelar det ju ingen roll om målgruppen är pensionärer i Malaga, bankmedarbetare i London eller en utvandrad Syrier i Hannover.
SR: Bakas licensen in i skatten?
Slutet för diktatorer
Nordkorea sköt robot över Japan
Öppna vårdyrken för nya grupper
Reportaget understryker en en gång kluvenheten i den svenska arbetsmarknaden. Den som har betyg och medel pluggar vidare. Varför skall man avstå, när utbildning är gratis och familjegrundande före 30 års ålder numera tillhör undantagen.
Vill man lösa bristen på vårdpersonal måste säkert man helt säkert öppna upp verksamheten för nya grupper. Höjd lön och licenciering är då direkt kontraproduktivt. Eftersom man inte skall försämra kraven för existerande grupper, ligger det närmast till hands att återinföra vårdbiträdena. För nya vårdbiträden måste det erbjudas träning på jobbet och tolerans mot en alternativ bakgrund, som inte innefattar svensk grundskola. För den som vill en yrkesutbildning bör man erbjuda lärlingsprogram med teori på arbetsfria dagar och kvällstid. Att fortsätta på spåret 'alla genom gymnasiet' är en återvändsgränd och fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser.