Färdigt med förbrukningsfusket inför försäljningskvoter på bensin och diesel.

I följd av dieselskandalen så har frågan dykt upp om man skall sätta en målsättning för andelen elektriska bilar av den totala bilförsäljningen. Bilföretagen har ju varit företrädare för 'flottkvoter' dvs att man skall sätta gränser för den genomsnittliga bränsleförbrukningen av bilparken. Argumentet att det är en marknadsorienterad och teknikneutral lagstiftning, att det är den effektivaste vägen till målet. Samtidigt har man skamlöst fuskat och utnyttjat systemet så att man i slutändan inte har dom besparingar som man skulle vänta sig. Frågan dyker då upp om man skall komplettera flottkvoterna med en målsättning för andelen sålda elektriska fordon. Frågan har debatterats i tyska valrörelsen, och politikernas samstämda svar har varit nej. Samtidigt har man i kina nu infört en nationel målsättning för andelen elektriska fordon. Det finns dock ett sätt att sätta ett övergripande mål för besparingarna som är lika teknikneutralt som flottkvoterna och samtidigt nästan utesluter allt fusk. Det skulle vara att sätta ett tak för försäljningen av drivmedel. Det finns väldigt bra statistik för försäljningen av drivmedel och det går att mäta med hög precision. Dessutom är incitamentet att fuska för den enskilda inte så stor, om man lägger ansvaret för måluppfyllnaden hos biltillverkare och bilimportörer. Så låt oss önska en plan för utfasning av fossila bränslen till 2050. Det är mer marknadsorienterat än kinas elbilskvoter.

SR SVT och TV-Licensen

Det är ett välkommet förslag att man överväger att ta ut tv-licensen tillsammans med skatten. Det är bara rättvist så - produktion och distribution av public service är en kulturell angelägenhet som angår alla svenskar, även de som annars huvudsakligen tittar på Youtube.

Det finns dock andra frågetecken runt om Public Service.

0) Public service har idag i Sverige i vissa segement en dominerande position. Det kan inte vara rätt att med skattemedel finansiera sig till en situation där man marginaliserar och tränger ut andra aktörer. Man skulle kunna föreställa sig att sätta ett tak för önskad penetration i vissa sektorer, men det skulle inter vare en synnerligen marknadsorienterad lösning. En alternativ lösning skulle vara att införa reklam. Reklamintäkterna skulle dock inte tillfalla SVT/SR utan tillfalla privata aktörer som producerar material som fyller vissa kvalitetsaspekter.

1) Förtroendet för SVT och SR som oberoende aktörer är kraftigt underminerat. När dom tillfrågas så röstar röstar mellan 50 och 80 procent av medarbetarna för 'röda' partier. När det uppenbarligen inte fungerar att skapa en oberoende ställning, skall man möjligtvis prova att politisera tillsättningen av tjänster? Skall partierna tillåtas godkänna kandidater till tjänster inom dom här två företagen?

2) Arbetsmarknaden i Norden och i EU blir mer och mer integrerad. När kan vi få se en sändningsunion med dom andra nordiska länderna. När kan vi i Sverige få se Dansk, Finsk och Norsk TV distribueras på samma villkor som SVT? När kan Svenska i Norge få se Svensk TV utan att använda tekniska (och eventuellt lagvidriga) omvägar? I vidare mening kan man fråga sig om inte SVT skall köpa sändningsrättigheter för hela EU när man köper in produktioner. Uppdraget bör ju vara att köra en gärning för svensk kultur, och då spelar det ju ingen roll om målgruppen är pensionärer i Malaga, bankmedarbetare i London eller en utvandrad Syrier i Hannover.

SR: Bakas licensen in i skatten?

Slutet för diktatorer

Man hör nu ofta att Kim Jong-Un inte skall ge upp sitt kärnvapenprogram med anledning av det exempel som man satt med Saddam Hussein och Moammar Khadaffi. Argumentet är att Irak och Libyen båda på sin tid hade ett kärnvapenprogram. Efter att man avslutat kärnvapenprogrammet så har båda diktatorerna avsatts och dödats. Man skulle dock precis lika gärna kunna säga att ambitionen att skaffa kärnvapen blev början till slutet för nämnda diktatorer. Dom tilläts verka ganska fritt, ja var till och med gunstlingar till utländska säkerhetstjänster. Först när dom genom terroristisk aktivitet eller kärnvapen-ambitioner börjat hota omvärlden har dom fallit i onåd. Det är anledningen till att dom sedemera har störtats. Man skall inte heller glömma dom spridningseffekter som dom Libyska respektive Irakiska kärnvapenprogrammen har haft. Tekniks sägs ha exporterats både till Pakistan och till Korea. Ett Kärnvapenprogram i Nordkorea kan därför ha följdverkningar som vi idag inte fullt kan förutse.

Nordkorea sköt robot över Japan

Öppna vårdyrken för nya grupper

TV-programmet Rapport har ett inslag om bristen på undersköterskor. Slutsatserna är dom vanliga, man skall höja lönen, höja statusen. Kommunals representant tycker att man skall skydda yrket med yrkeslicens! Man intervjuar tre unga kvinnor från omvårdsprogrammet. Dom betonar hur rolig praktiken är hoch ur värdefull man känner sig när man kommer till dom gamla. Samtliga tänker studera vidare till sjuksköterska.
Reportaget understryker en en gång kluvenheten i den svenska arbetsmarknaden. Den som har betyg och medel pluggar vidare. Varför skall man avstå, när utbildning är gratis och familjegrundande före 30 års ålder numera tillhör undantagen.
Vill man lösa bristen på vårdpersonal måste säkert man helt säkert öppna upp verksamheten för nya grupper. Höjd lön och licenciering är då direkt kontraproduktivt. Eftersom man inte skall försämra kraven för existerande grupper, ligger det närmast till hands att återinföra vårdbiträdena. För nya vårdbiträden måste det erbjudas träning på jobbet och tolerans mot en alternativ bakgrund, som inte innefattar svensk grundskola. För den som vill en yrkesutbildning bör man erbjuda lärlingsprogram med teori på arbetsfria dagar och kvällstid. Att fortsätta på spåret 'alla genom gymnasiet' är en återvändsgränd och fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser.

Julia Caesar

Expressen har publicerat en artikel där man avslöjar personen bakom pseudonymen 'Julia Caesar'. Var var syftet med det? Allmäninteresse? Det var väl i det här fallet knappast någon som levde i uppfattningen att det inte skulle handla om en pseudonym. Nyhetsvärdet är ganska ringa. GP:s Ulrika Knutsson motiverar aktionen med att Caesar är en skicklig skribent, att hon har sagt elaka saker om andra människor, och till sist att hon skulle utryckt sig mer försiktigt om det inte varit under pseudonym. Så SD-sympatisörer som inte uppfyller favoritbilden av obemedlade, oförmögna förlorare måste tryckas till på något sätt. Och vem bestämmer vad som är elakt och olämpligt? Man bör betänka att Kina och Ryssland inte skulle existera som system om dom inte hade en relativt stor massa av människor som håller med och stöder det aktuella systemet. Det betyder inte att repressioner mot oliktänkande är önskvärt och bra. Det är ett obehagligt faktum i Sverige är att stora grupper av männsikor som jobbar i offentlig sektor, politik, media eller för facket här en tämligen snäv kod att hålla sig till om dom skall ha en framtid inom sitt yrkelsområde. Nej tack, jag måste inte veta att en pseudonym är en pseudonym och att människan bakom är någon som inte riktigt nådde toppet på rikets största tidning. Vissa saker förstår jag ändå.

En Wolf kallad Storm

Jag tittade på dokumentären 'En Wolf kallad Storm' på BBC. En vargflock jagar två bufflar i Kanada i tre dar. När forskarna hittar bufflarna döda efter tredje natten så är det med kommentaren 'tänk att Vargarna kunde veta tre dagar i förväg att Bufflarna skulle dö'!!?. Det är efter att vargarna har jagat bufflarna i tre dar; stressat dem konstant och hindrat dem från att äta och dricka och röra sig obehindrat. Vad är det för löja? Det är ett under att bufflarna över huvud taget kunde överleva tre dar under dom omständigheterna. Allt som finns i naturen är inte vackert. Det bästa sättet att hålla nere vargstammen är med licensjakt. Minst antal dödade vargar har man om antalet från början inte är för stort, eftersom återväxten är ganska snabb. Landets jägare är väl skickade att lösa uppgiften. Man blir inte bättre jägare för att man har det till yrke, per se.

Söndagsro

Jag stod och körde cirkelsåg idag när jag uppmärksammade att grannens pappa stod någonstans i mitt perferia synfält och viftade med armarna. Man blir försåss nyfiken på vad han sysslar med så jag petade förståss ut öronpropparna för att höra vad han hade att säga. Jag fick veta att här (i Schweiz då gissar jag) så respekterar man Söndagsfriden och det måste jag också tänka på. Jag noterar att jag får finna mig i att bli rasifierad eftersom jag inte räknas till majoriteten, numera är ju diskriminering demokratiserad så att vem som helst får räknas med. Det skall tilläggas att det inte är första gången. Jag blev redan i somras konfronterad av en villaägare som säkert sprang 200m för att upplysa mig om att jag störde hans middagsro när jag körde en grästrimmer 13:30 på en Lördag. Det var då just för att jag inte skulle behöva klippa på Söndagen och störa Söndagsron. När jag blev konfronterad en gång till var jag inte så pigg på att göra några medgivanden så vi käftade ett tag där jag vägrade att förstå hans poäng. Nu kollade jag däremot vad Söndagsro innebär. Jag hittade ingen reglering för Schweiz. Däremot hittade jag en EU-förordning som fastställer att människor har rätt till Söndagsro. Den listar även 57 verktyg som man inte får använda på Söndagar. Jag gissar att brott kan beivras i Europadomstolen. Kanske ett bra exempel på vad som hellre skall regleras på lokal nivå. Vad säger Svenska Norrlänningar om Skoterförbud på lediga dar?

Rätt i sak men fel av princip

EU-kommisionen förbereder ett direktiv om att man inte skall få deponera hushållsavfall. Det är väl rätt i sak. Det är däremot i princip fel att EU-kommisionen skall sätta direktiv för något som på inget sätt berör den gemensamma marknaden. Det må råda stor enighet i framskridna stater om att sopor i möjligaste mån skall återvinnas, i andra hand förbrännas. Det är inget som EU-kommisionen måste bestämma.

Feminsism vs. Humanism

En Svensk partiledare inleder sitt föredrag i Alemdalen så här ..'Sverige skall vara en feministisk förebild i hela världen. Människor skall behandlas som människor detta är mycket mer än ett löfte, detta är vür plikt.'..

Fast hur tänker man då? Det här blev väl motsägelsefullt. Antingen sätter man kvinnor före andra människor eller så försöker man hitta universella människovärden som gäller alla. Men i det senare fallet så kallar man det väl inte för Feminism utan för Humanism?

Balanserad dialog i Schweiz om massinvandringsinitiativet

Ledande medier i Schweiz är unisont emot massinvandringsinitiativet som är uppe till folkomröstning i Februari. Såväl liberala som vänster-inriktade medier pekar på riskerna med att avtal med EU måste omförhandlas, såväl som riskerna för att Schweiz skall bli mindre attraktivt som hemort för internationella företag. Förslaget stöds politiskt bara av SVP, det Schweiziska Folkpartiet (före detta bondeförbundet). Liberaler, Kristdemokrater och Socialdemokrater föreslår att förslaget skall avslås. Samtidigt finns det även i dessa partier en diskussion om hur man skall hantera invandringen, som resulterat i att befolkningen har ökat med ca en million människor över en tioårsperiod. Schweiz är, alperna undantaget, ett av Europas mest tätt befolkade regioner. Det råder över alla partier långtgående enighet om att inte tillåta omvandling av återstående odlingsmark till bebyggd mark. Det har resulterat i ökande bostadsbrist i expansiva regioner. Vidare har det blivit mer trångt på pendeltåg och motorvägar. I viss mån är kollektivtrafiken efter en expansiv utbyggnad på 90-talet offer för sin egen framgång där folk tendensiellt pendlar längre och längre. Kommunikationsministern, liberal, har föreslagit att hellre än att kvotera invandringen skall man göra en samtidig minskning av avdrag för arbetsresor och en minskning av subventionerna till kollektivtrafiken.

Man märker senast här att medan Sverige och Schweiz har liknande invandringstal så har inte debatten i Schweiz inte på långa vägar den emotionella prägel som den har i Sverige. Istället för att ställa olika grupper mot varandra så diskuteras lösningar för hur man skall hantera situationen.

Det kan vara interessant att belysa fördelningen av invandrargruppernas storlek i Schweiz,

1. Portugiser
2. Tyskar
3. Italienare
4. ...

Sysselsättningen bland invandrare är högre än bland befolkningen i allmänhet. Kanske beroende på en stor andel arbetskraftsinvandring, kanske för att man inte får arbetslöshetsersättning längre än man har arbetat. Man måste också ha 12 år i landet med regelbunden inkomst för att har förutsättningar att få medborgarskap. Fram till dess omprövas uppehållstillståndet regelbundet (med 1-6 års intervall), och dras in om man har längre perioder av arbetslöshet. Till skillnad från i Sverige så åtnjuter invandrare respekt i samhället. Även de som tendensiellt vill begränsa invandringen respekterar invandrarna som än värdeful resurs och som medmänniskor. Det visar väl att respekt är inte något som man får utan något som man förtjänar. Till sist så har man i och med folkomröstningarna försäkrat sig om att politikerna måste hålla sig på ögonhöjd med befolkningen.

SvD: Schweiz röstar om kvot för invandring
DN: Schweiz röstar om EU-Invandring
SR: Vem får stanna i Schweiz
SvD: Schweiz lär oss att inte
ta öppenheten för given

Olycklig glidning av betydelsen av begreppet integritet

När Eduard Snowden gör ett Jultal och varnar för kränkningar av människors privatliv ('privacy'), så översätts det med att han varnar för en förlust av den personliga integriteten. Detta är ytterligare ett olyckligt exempel på hur betydelsen av ordet integritet sakta förändras som en följd av medias slentrianmässiga användning av begreppet. Integritet torde ursprungligen betyda oberoende eller självständig. Denna betydelse kommer från ordet 'Integer' och följer därmed en viss lingustisk logik. 'Integer' är ekvivalent med hel, dvs ett objekt som är självständigt och oberoende. När Snowden säger att myndigheter kränker männsiskors privatliv så är det inte samma sak som att man kränker deras integritet. Kränkningen av integriteten, dvs självständigheten, är en möjlig konsekvens. Det skulle vara käckt om man inte blandade ihop orsak och verkan hela tiden.

Greenpeace instrumenterar UD för politiska aktioner

Greenpeace har fått mycket uppmärksamhet för sin storming av en oljeborrplatform i Ryska Arktis. I en andra runda försöker man nu engagera utomstående stater för att få aktivsterna fria. Därvid poängterar man att Greenpeace aktivister har agerat av fri vilja och väl informerade om de risker som aktionenn för med sig. Västliga staters hållning måste naturligtvis vara att rättegångar skall hållas med rättsäkra principer. Att instrumentera UD för politiska aktioner, så som skedde i fallet Person Shibbye i Ethiopien och nu senast i Ryssland, är att missförstå departementets uppgift. UD måste agera i linje med Regeringens politik och där finns inget generellt motstånd mot oljeutvinning, däremot en förväntan om rättsäkra rättegångar. Varje antydan om att UD skulle utnyttja biståndsbudgeten, personliga kontakter, mutor eller andra påtryckningar mot främmande staters regeringar och dess företrädare underminerar Sveriges rykte som försvarare av rättsstaten. När Greenpeace instrumenterar UD för sina aktioner så skjuter man mot principer viktigare än kampen mot oljeutvinning i Arktis.

DN: Fängslad svensk släpps inte
Miljöpartister kräver svensk aktion

Malmö har blivit synonymt med hatbrott

Anledningen till att Malmö blivit synonymt med hatbrott är att Invar Repalu en güng varnade israeliska tennisspelare för att deltaga i Malmö open. Det var efter upprepade incidenter riktade mot judar pü väg till Synagogan. Som en följd av det har hatbrott mot Judar i Malmö har blivit en följetüng in Amerikanska och Israeliska medier. Repalus uttalande blev en väckarklocka i judiska och Israeliska kretsar där man inser att med en ökande migration kan man förlora det stöd och uppbackning som man hittils haft i Europa. Därav dom känslosamma reaktionerna i internationella medier pü händerlerna i Malmö.

Pappa och son misshandlades under kvällspromenad

Ytlighet kännetecknar diskussionen om Billström

Thomas Billström gör en kommentar om att människor som gömmer flyktingar framför allt inte är blonda, blåögda tanter, utan hellre landsmän eller familjemedlemmar till dom gömda. Därmed gör han uttryck för iden papperslösa är ett strukturellt fenomen med koppling till annan invandring. Enkelt utryckt så är frågan om människor bereder andra människor husrum av moraliska och medmänskliga skäl, eller helt enkelt för att dom är släkt. Det är naturligtvis högst relevant för förståelsen av fenomenet papperslösa och knappast orelevant för den som sysslar med migrationspolitik. Efterdiskussionen kommer emellertid inte att handla om papperslösa utan om lämpligheten i att använda uttrycket 'blonda och blåögda'. Därmed har man missat chansen till en mer konstruktiv dialog om papperslösas villkor.

SvD: Skarp kritik mot Billström.
SvD: Billström är blond men inte så blåögd.
SvD: Det mest upprörande: Billström är inte ensam.
SvD: Billström kan sänka m i nästa val.

Vi är faktiskt tio gånger bättre

Senast sedan Kinas framgångar på dom konkurrensutsatta exportmarknaderna blivit uppenbara så dyker det titt som tätt upp frågor som 'hur skall det gå för oss nu'. Ofta baseras som på antaganden om att när det går bättre för dom andra så skall det vara på vår bekostnad. Sådana antaganden får stöd när våra företag utsätts för ny konkurrens från 'nya' industriländer. Saken ställs på sin spets när man tittar på skillnaden i lönenivåer och kan formuleras som så 'Vi är knappast tio gånger bättre'.

Varför är då löneskillnaderna över huvudtaget så stora? 'Globala orättvisor' är kanske är den vanliga och populära förklaringen. Utbildningsnivå och industriell struktur är kanske andra svar. Det senare är nu i snabb takt på att förändras. Så är då löneskillnaderna motiverade? Ja, vill jag hävda. En avgörande skillnad är att deltagandet i ekonomin är så mycket bredare i västvärlden. I nya industriländer så utgör medelklassen 10-20 procent av befolkningen medan breda folklager lever på landsbygden i traditionella och lågproduktiva samhällen. I västvärlden är förhållandet det omvända. Lika så är tillgången till bra utbildning för alla is stort sett tillgodosedd. Stort resursutnyttjande betyder stor produktivitet vilket motiverar högre löner. Allt annat lika är vi faktiskt just nu tio gånger bättre.

Är faran över då? Nej, den industriledare som jobbar i en konkurrensutsatt bransch har lika fullt nya förhållanden att ta hänsyn till. Samtidigt ökar konsumtionen globalt vilket skall öppna nya möjligheter. Likaså måste konsumenter ställa in sig på att insatsvaror kan bli dyrare - det är bara det att insatsvarorna har typiskt sett relativt sett mindre inverkan på priserna i konsumentledet.

Sammanfattningsvis innebär det aktuella tillståndet ökat konkurrenstryck för företag som verkar i globala marknader. Situationen skall däremot bestå så länge utvecklingsländer inte kan involvera en betydligt större andel av befolkningen i den produktiva delen av ekonomin och därmed utjämna det totala resursutnyttjandet, och därmed lönenivån, jämfört med västvärlden.

Schweiz – ett litet tågparadis

SvD: skriver en liten artikel med titeln Schweiz – ett litet tågparadis. Man gör en del slutsatser om varför tågen rullar bättre i Schweiz som verkar kunna sammanfattas till att det är bättre att ha all verksamhet under en hatt och att det krävs mycket investeringar. Medan bägge slutsatserna kan stämma i någon mening skulle jag gärna peka på några andra särdrag i Schweiz som kan hjälpa till att förbättra trafiken. Det bästa är att det inte alltid måste kosta pengar.

1. Biljettsystemen. Du åker med en biljett från början till slut oavsett hur många trafikutövare som är involverade. Det finns nämligen flera utövare än SBB om du räknar in lokala järnvägsbolag, lokaltrafiken, linbanor och en del båttrafik. Det garanterar pristransparens och enkla bokningar för resenären som inte måste stå med Svarte Petter om han är försenad på ett ben av resan.

2. Redundans i systemet som gör att man kan hantera trafiktoppar och sällsynta händelser. Vid stora events som fotbollsmatcher, mässor och när det är puder i skidorterna så rullar extratåg. Gissningsvis så förklarar det också delvis tillförlitligheten eftersom man kan byta ut och reparera material som inte fungerar bra. I Sverige ser man för ofta tågset som rullar med samma fel vecka efter vecka.

3. Tidtabellerna är koordinerade för alla trafikslag. Oftast så är kollektivtrafiken +- så snabb som bilen.

4. Infrastruktur som butiker är decentraliserade ut till byarna där även bostäderna befinner sig. Verkligt decentraliserat boende, friliggande hus, så som det är vanligt i Sverige är ett undantag. Det gör det möjligt för en familj att klara sitt dagliga liv utan bil.

5. Bilismen finansierar sig till 90% per vägavgifter och bensinskatt. Kollektivtrafiken finansieras till 68% med biljettpriser. Att köra bil i Schweiz är faktiskt billigt. Sammantaget är bilen, eller åtminstone bensinskatten, billigare än i Sverige. Samtidigt är biljettpriserna något högre. Länkningen mellan dom olika trafikslagen sker framför allt i det att det saknas tillräckligt med vägar eller att vägen är långsam.

Sammantaget finns det framgångsrecept som går att kopiera utan stora finansiella resurser. Samtidigt verkar det tveksamt om en komplett omdaning av samhället är möjlig ens på 25 år. Antagligen måste man tänka i regioner och börja där förutsättningarna är bäst. Det är inte självklart att all verksamhet måste ligga i ett bolag men man behöver en samordning och man behöver se till att olika aktörer kompletterar varandra på ett för konsumenten effektivt sätt.

Bärplockar och skillnader i syn på individuellt och kollektivt ansvar.

Denna sommaren liksom tidigare år fastnar utländska bärplockare i Sverige, ofta missnöjda med att bärplockningen inte har dragit in dom förtjänster som utlovats på förhand. Utan att gå in på sakfrågan, som berör arbetsrätt och arbetsgivaransvar, så exemplifierar frågan på ett ovanligt tydligt sätt den rätt unika synen på kollektivt ansvar som härskar i Sverige och inte minst i Svenska medier. Medan företrädare för utländska regeringar är ganska ointresserade av vad deras medborgare hittar på så kurserar i Sverige allehanda varianter på hur man skall kollektivisera ansvaret. Om man vänder sig till mindre Lutheranska stater som Norge eller Schweiz så representerar Sverige med sitt månghundaåriga kungahus den stora staten. Man ser hos svenskarna lydiga geseller som i varje läge vänder sig till staten eller kungen. Det ställs i motsats till egena ideal som frihet, ansvar och arbetsamhet. När man ser på Bärplockarfrågan så undrar man om dom har rätt. Är det så vi måste se på Sverige?


SR: Bulgariska bärplockare lämnade att bo på gatan
DN: Bärplockare får ingen hjälp hem
DN: Fler bärplockare fick åka hem
DN: 100 nya bärplockare till ambassaden
DN: Kommuner kräver att regeringen agerar
DN: Strandsatta plockare ska bussas från Sverige
SvD: Bärplockare får ingen hjälp hem
SvD: Utnyttjas på samma sätt som Bulgarerna
SvD: Fler bärplockare vill åka hem

Journalister och utan bild av verkligheten

Flera tidningar, Sveriges Radio och Sveriges television rapporterar idag om slagsmål i Oxie i Malmö. Flera människor har behövt uppsöka sjukhus och det rapporteras om 150-200 involverade människor. Press och Polis rapporterar att dom imblandade tillhör bestämda grupper eller familjer men väljer att inte säga mer om bakgrunden till händelsen. Det kan ju vara så att man till följd av tidsbrist faktiskt inte kunde belägga mer än så, tyvärr är det ett mönster att man publicerar liknande uttalanden vid händelser där man inte vill förklara mer. Därvid till hör det ju uppgiften för både Journalister och Poliser att gå till botten med kriminella händelser. Poliser skall beivra och fastställa brott. Journalister skall förklara vår samtid. Här falerar man på ett beklagligt sätt.

DN: Jätteskagsmål utanför Malmö
SvD: Fyra till sjukhus efter storslagsmål
Sveriges Radio: Flera skadade i stort slagsmål
Sveriges television: Flera skadade i stort slagsmål

Medborgarskapet blir orelevant

Arbetskraften blir allt mer mobil. I takt med det blir medborgarskapet allt mer orelevant. INGET land kan in längden garantera social säkerhet till en befolkning som har sin dagliga gärning någon stans i utlandet. Självklart måste människors social trygghet granteras där dom arbetar. Av det följer att social trygghet följer med arbetet och inte med medborgarskapet. Man kan förutspå att medborgarskap i framtiden kommer vara värda ungeför så mycket som en biljett till disneyland.

Svårare en väntat att vara EU-medborgare

Putinismen i Sverige II - Farbror staten löser alla problem

Ett genomgående inslag är att man menar att regeringen handgripligt skall lösa alla små och stora problem. Var hittar man annars rubriker 'Regeringen skall sanera barns miljö - offensivt förslag mot bisfenol'. Om det är en Tsunami i Thailand, vem skall lösa problemet - regeringen. Om en turist med terroristambitioner åker fast i Pakistan så litar man inte på rättssystemet. Det skall vara insatser på ministernivå, annars blir det spö i pressen. Moderna och effektiva stater hålls samman av värderingar och ideologi. Människors rättigheter baseras på lag. Medborgare medverkar genom sitt personliga engagemang. Stater som förtröstar sig på sina ledares personliga inflytande befinner sig farligt nära despoti. Rop på Starka ledare är tecknet på människors desperation. Sverige och svenskarna måste lära sig att deras ide och själ ligger i deras idèer.