Rätt i sak men fel av princip

EU-kommisionen förbereder ett direktiv om att man inte skall få deponera hushållsavfall. Det är väl rätt i sak. Det är däremot i princip fel att EU-kommisionen skall sätta direktiv för något som på inget sätt berör den gemensamma marknaden. Det må råda stor enighet i framskridna stater om att sopor i möjligaste mån skall återvinnas, i andra hand förbrännas. Det är inget som EU-kommisionen måste bestämma.

Feminsism vs. Humanism

En Svensk partiledare inleder sitt föredrag i Alemdalen så här ..'Sverige skall vara en feministisk förebild i hela världen. Människor skall behandlas som människor detta är mycket mer än ett löfte, detta är vür plikt.'..

Fast hur tänker man då? Det här blev väl motsägelsefullt. Antingen sätter man kvinnor före andra människor eller så försöker man hitta universella människovärden som gäller alla. Men i det senare fallet så kallar man det väl inte för Feminism utan för Humanism?

Balanserad dialog i Schweiz om massinvandringsinitiativet

Ledande medier i Schweiz är unisont emot massinvandringsinitiativet som är uppe till folkomröstning i Februari. Såväl liberala som vänster-inriktade medier pekar på riskerna med att avtal med EU måste omförhandlas, såväl som riskerna för att Schweiz skall bli mindre attraktivt som hemort för internationella företag. Förslaget stöds politiskt bara av SVP, det Schweiziska Folkpartiet (före detta bondeförbundet). Liberaler, Kristdemokrater och Socialdemokrater föreslår att förslaget skall avslås. Samtidigt finns det även i dessa partier en diskussion om hur man skall hantera invandringen, som resulterat i att befolkningen har ökat med ca en million människor över en tioårsperiod. Schweiz är, alperna undantaget, ett av Europas mest tätt befolkade regioner. Det råder över alla partier långtgående enighet om att inte tillåta omvandling av återstående odlingsmark till bebyggd mark. Det har resulterat i ökande bostadsbrist i expansiva regioner. Vidare har det blivit mer trångt på pendeltåg och motorvägar. I viss mån är kollektivtrafiken efter en expansiv utbyggnad på 90-talet offer för sin egen framgång där folk tendensiellt pendlar längre och längre. Kommunikationsministern, liberal, har föreslagit att hellre än att kvotera invandringen skall man göra en samtidig minskning av avdrag för arbetsresor och en minskning av subventionerna till kollektivtrafiken.

Man märker senast här att medan Sverige och Schweiz har liknande invandringstal så har inte debatten i Schweiz inte på långa vägar den emotionella prägel som den har i Sverige. Istället för att ställa olika grupper mot varandra så diskuteras lösningar för hur man skall hantera situationen.

Det kan vara interessant att belysa fördelningen av invandrargruppernas storlek i Schweiz,

1. Portugiser
2. Tyskar
3. Italienare
4. ...

Sysselsättningen bland invandrare är högre än bland befolkningen i allmänhet. Kanske beroende på en stor andel arbetskraftsinvandring, kanske för att man inte får arbetslöshetsersättning längre än man har arbetat. Man måste också ha 12 år i landet med regelbunden inkomst för att har förutsättningar att få medborgarskap. Fram till dess omprövas uppehållstillståndet regelbundet (med 1-6 års intervall), och dras in om man har längre perioder av arbetslöshet. Till skillnad från i Sverige så åtnjuter invandrare respekt i samhället. Även de som tendensiellt vill begränsa invandringen respekterar invandrarna som än värdeful resurs och som medmänniskor. Det visar väl att respekt är inte något som man får utan något som man förtjänar. Till sist så har man i och med folkomröstningarna försäkrat sig om att politikerna måste hålla sig på ögonhöjd med befolkningen.

SvD: Schweiz röstar om kvot för invandring
DN: Schweiz röstar om EU-Invandring
SR: Vem får stanna i Schweiz
SvD: Schweiz lär oss att inte
ta öppenheten för given

Olycklig glidning av betydelsen av begreppet integritet

När Eduard Snowden gör ett Jultal och varnar för kränkningar av människors privatliv ('privacy'), så översätts det med att han varnar för en förlust av den personliga integriteten. Detta är ytterligare ett olyckligt exempel på hur betydelsen av ordet integritet sakta förändras som en följd av medias slentrianmässiga användning av begreppet. Integritet torde ursprungligen betyda oberoende eller självständig. Denna betydelse kommer från ordet 'Integer' och följer därmed en viss lingustisk logik. 'Integer' är ekvivalent med hel, dvs ett objekt som är självständigt och oberoende. När Snowden säger att myndigheter kränker männsiskors privatliv så är det inte samma sak som att man kränker deras integritet. Kränkningen av integriteten, dvs självständigheten, är en möjlig konsekvens. Det skulle vara käckt om man inte blandade ihop orsak och verkan hela tiden.

Greenpeace instrumenterar UD för politiska aktioner

Greenpeace har fått mycket uppmärksamhet för sin storming av en oljeborrplatform i Ryska Arktis. I en andra runda försöker man nu engagera utomstående stater för att få aktivsterna fria. Därvid poängterar man att Greenpeace aktivister har agerat av fri vilja och väl informerade om de risker som aktionenn för med sig. Västliga staters hållning måste naturligtvis vara att rättegångar skall hållas med rättsäkra principer. Att instrumentera UD för politiska aktioner, så som skedde i fallet Person Shibbye i Ethiopien och nu senast i Ryssland, är att missförstå departementets uppgift. UD måste agera i linje med Regeringens politik och där finns inget generellt motstånd mot oljeutvinning, däremot en förväntan om rättsäkra rättegångar. Varje antydan om att UD skulle utnyttja biståndsbudgeten, personliga kontakter, mutor eller andra påtryckningar mot främmande staters regeringar och dess företrädare underminerar Sveriges rykte som försvarare av rättsstaten. När Greenpeace instrumenterar UD för sina aktioner så skjuter man mot principer viktigare än kampen mot oljeutvinning i Arktis.

DN: Fängslad svensk släpps inte
Miljöpartister kräver svensk aktion

Malmö har blivit synonymt med hatbrott

Anledningen till att Malmö blivit synonymt med hatbrott är att Invar Repalu en güng varnade israeliska tennisspelare för att deltaga i Malmö open. Det var efter upprepade incidenter riktade mot judar pü väg till Synagogan. Som en följd av det har hatbrott mot Judar i Malmö har blivit en följetüng in Amerikanska och Israeliska medier. Repalus uttalande blev en väckarklocka i judiska och Israeliska kretsar där man inser att med en ökande migration kan man förlora det stöd och uppbackning som man hittils haft i Europa. Därav dom känslosamma reaktionerna i internationella medier pü händerlerna i Malmö.

Pappa och son misshandlades under kvällspromenad

Ytlighet kännetecknar diskussionen om Billström

Thomas Billström gör en kommentar om att människor som gömmer flyktingar framför allt inte är blonda, blåögda tanter, utan hellre landsmän eller familjemedlemmar till dom gömda. Därmed gör han uttryck för iden papperslösa är ett strukturellt fenomen med koppling till annan invandring. Enkelt utryckt så är frågan om människor bereder andra människor husrum av moraliska och medmänskliga skäl, eller helt enkelt för att dom är släkt. Det är naturligtvis högst relevant för förståelsen av fenomenet papperslösa och knappast orelevant för den som sysslar med migrationspolitik. Efterdiskussionen kommer emellertid inte att handla om papperslösa utan om lämpligheten i att använda uttrycket 'blonda och blåögda'. Därmed har man missat chansen till en mer konstruktiv dialog om papperslösas villkor.

SvD: Skarp kritik mot Billström.
SvD: Billström är blond men inte så blåögd.
SvD: Det mest upprörande: Billström är inte ensam.
SvD: Billström kan sänka m i nästa val.

Vi är faktiskt tio gånger bättre

Senast sedan Kinas framgångar på dom konkurrensutsatta exportmarknaderna blivit uppenbara så dyker det titt som tätt upp frågor som 'hur skall det gå för oss nu'. Ofta baseras som på antaganden om att när det går bättre för dom andra så skall det vara på vår bekostnad. Sådana antaganden får stöd när våra företag utsätts för ny konkurrens från 'nya' industriländer. Saken ställs på sin spets när man tittar på skillnaden i lönenivåer och kan formuleras som så 'Vi är knappast tio gånger bättre'.

Varför är då löneskillnaderna över huvudtaget så stora? 'Globala orättvisor' är kanske är den vanliga och populära förklaringen. Utbildningsnivå och industriell struktur är kanske andra svar. Det senare är nu i snabb takt på att förändras. Så är då löneskillnaderna motiverade? Ja, vill jag hävda. En avgörande skillnad är att deltagandet i ekonomin är så mycket bredare i västvärlden. I nya industriländer så utgör medelklassen 10-20 procent av befolkningen medan breda folklager lever på landsbygden i traditionella och lågproduktiva samhällen. I västvärlden är förhållandet det omvända. Lika så är tillgången till bra utbildning för alla is stort sett tillgodosedd. Stort resursutnyttjande betyder stor produktivitet vilket motiverar högre löner. Allt annat lika är vi faktiskt just nu tio gånger bättre.

Är faran över då? Nej, den industriledare som jobbar i en konkurrensutsatt bransch har lika fullt nya förhållanden att ta hänsyn till. Samtidigt ökar konsumtionen globalt vilket skall öppna nya möjligheter. Likaså måste konsumenter ställa in sig på att insatsvaror kan bli dyrare - det är bara det att insatsvarorna har typiskt sett relativt sett mindre inverkan på priserna i konsumentledet.

Sammanfattningsvis innebär det aktuella tillståndet ökat konkurrenstryck för företag som verkar i globala marknader. Situationen skall däremot bestå så länge utvecklingsländer inte kan involvera en betydligt större andel av befolkningen i den produktiva delen av ekonomin och därmed utjämna det totala resursutnyttjandet, och därmed lönenivån, jämfört med västvärlden.

Schweiz – ett litet tågparadis

SvD: skriver en liten artikel med titeln Schweiz – ett litet tågparadis. Man gör en del slutsatser om varför tågen rullar bättre i Schweiz som verkar kunna sammanfattas till att det är bättre att ha all verksamhet under en hatt och att det krävs mycket investeringar. Medan bägge slutsatserna kan stämma i någon mening skulle jag gärna peka på några andra särdrag i Schweiz som kan hjälpa till att förbättra trafiken. Det bästa är att det inte alltid måste kosta pengar.

1. Biljettsystemen. Du åker med en biljett från början till slut oavsett hur många trafikutövare som är involverade. Det finns nämligen flera utövare än SBB om du räknar in lokala järnvägsbolag, lokaltrafiken, linbanor och en del båttrafik. Det garanterar pristransparens och enkla bokningar för resenären som inte måste stå med Svarte Petter om han är försenad på ett ben av resan.

2. Redundans i systemet som gör att man kan hantera trafiktoppar och sällsynta händelser. Vid stora events som fotbollsmatcher, mässor och när det är puder i skidorterna så rullar extratåg. Gissningsvis så förklarar det också delvis tillförlitligheten eftersom man kan byta ut och reparera material som inte fungerar bra. I Sverige ser man för ofta tågset som rullar med samma fel vecka efter vecka.

3. Tidtabellerna är koordinerade för alla trafikslag. Oftast så är kollektivtrafiken +- så snabb som bilen.

4. Infrastruktur som butiker är decentraliserade ut till byarna där även bostäderna befinner sig. Verkligt decentraliserat boende, friliggande hus, så som det är vanligt i Sverige är ett undantag. Det gör det möjligt för en familj att klara sitt dagliga liv utan bil.

5. Bilismen finansierar sig till 90% per vägavgifter och bensinskatt. Kollektivtrafiken finansieras till 68% med biljettpriser. Att köra bil i Schweiz är faktiskt billigt. Sammantaget är bilen, eller åtminstone bensinskatten, billigare än i Sverige. Samtidigt är biljettpriserna något högre. Länkningen mellan dom olika trafikslagen sker framför allt i det att det saknas tillräckligt med vägar eller att vägen är långsam.

Sammantaget finns det framgångsrecept som går att kopiera utan stora finansiella resurser. Samtidigt verkar det tveksamt om en komplett omdaning av samhället är möjlig ens på 25 år. Antagligen måste man tänka i regioner och börja där förutsättningarna är bäst. Det är inte självklart att all verksamhet måste ligga i ett bolag men man behöver en samordning och man behöver se till att olika aktörer kompletterar varandra på ett för konsumenten effektivt sätt.

Bärplockar och skillnader i syn på individuellt och kollektivt ansvar.

Denna sommaren liksom tidigare år fastnar utländska bärplockare i Sverige, ofta missnöjda med att bärplockningen inte har dragit in dom förtjänster som utlovats på förhand. Utan att gå in på sakfrågan, som berör arbetsrätt och arbetsgivaransvar, så exemplifierar frågan på ett ovanligt tydligt sätt den rätt unika synen på kollektivt ansvar som härskar i Sverige och inte minst i Svenska medier. Medan företrädare för utländska regeringar är ganska ointresserade av vad deras medborgare hittar på så kurserar i Sverige allehanda varianter på hur man skall kollektivisera ansvaret. Om man vänder sig till mindre Lutheranska stater som Norge eller Schweiz så representerar Sverige med sitt månghundaåriga kungahus den stora staten. Man ser hos svenskarna lydiga geseller som i varje läge vänder sig till staten eller kungen. Det ställs i motsats till egena ideal som frihet, ansvar och arbetsamhet. När man ser på Bärplockarfrågan så undrar man om dom har rätt. Är det så vi måste se på Sverige?


SR: Bulgariska bärplockare lämnade att bo på gatan
DN: Bärplockare får ingen hjälp hem
DN: Fler bärplockare fick åka hem
DN: 100 nya bärplockare till ambassaden
DN: Kommuner kräver att regeringen agerar
DN: Strandsatta plockare ska bussas från Sverige
SvD: Bärplockare får ingen hjälp hem
SvD: Utnyttjas på samma sätt som Bulgarerna
SvD: Fler bärplockare vill åka hem

Journalister och utan bild av verkligheten

Flera tidningar, Sveriges Radio och Sveriges television rapporterar idag om slagsmål i Oxie i Malmö. Flera människor har behövt uppsöka sjukhus och det rapporteras om 150-200 involverade människor. Press och Polis rapporterar att dom imblandade tillhör bestämda grupper eller familjer men väljer att inte säga mer om bakgrunden till händelsen. Det kan ju vara så att man till följd av tidsbrist faktiskt inte kunde belägga mer än så, tyvärr är det ett mönster att man publicerar liknande uttalanden vid händelser där man inte vill förklara mer. Därvid till hör det ju uppgiften för både Journalister och Poliser att gå till botten med kriminella händelser. Poliser skall beivra och fastställa brott. Journalister skall förklara vår samtid. Här falerar man på ett beklagligt sätt.

DN: Jätteskagsmål utanför Malmö
SvD: Fyra till sjukhus efter storslagsmål
Sveriges Radio: Flera skadade i stort slagsmål
Sveriges television: Flera skadade i stort slagsmål

Medborgarskapet blir orelevant

Arbetskraften blir allt mer mobil. I takt med det blir medborgarskapet allt mer orelevant. INGET land kan in längden garantera social säkerhet till en befolkning som har sin dagliga gärning någon stans i utlandet. Självklart måste människors social trygghet granteras där dom arbetar. Av det följer att social trygghet följer med arbetet och inte med medborgarskapet. Man kan förutspå att medborgarskap i framtiden kommer vara värda ungeför så mycket som en biljett till disneyland.

Svårare en väntat att vara EU-medborgare

Putinismen i Sverige II - Farbror staten löser alla problem

Ett genomgående inslag är att man menar att regeringen handgripligt skall lösa alla små och stora problem. Var hittar man annars rubriker 'Regeringen skall sanera barns miljö - offensivt förslag mot bisfenol'. Om det är en Tsunami i Thailand, vem skall lösa problemet - regeringen. Om en turist med terroristambitioner åker fast i Pakistan så litar man inte på rättssystemet. Det skall vara insatser på ministernivå, annars blir det spö i pressen. Moderna och effektiva stater hålls samman av värderingar och ideologi. Människors rättigheter baseras på lag. Medborgare medverkar genom sitt personliga engagemang. Stater som förtröstar sig på sina ledares personliga inflytande befinner sig farligt nära despoti. Rop på Starka ledare är tecknet på människors desperation. Sverige och svenskarna måste lära sig att deras ide och själ ligger i deras idèer.

Putinismen i Sverige I - Statens dominerar medierna

Staten har i och med engagemanget i Sveriges Television en osunt stor genomslag i Svenska medier. Det slutar inte vid TV. SVTs dominans rinner över även på andra medier som gärna tar upp program som Uppdrag granskning, Melodifestivalen och Allsång på Skansen i sin rapportering. Otvivelaktligen är publikt finansierad TV berikande för kulturen i Sverige och på Svenska språket. Det är bara omfånget som är skadligt. SVT är i något mån ett offer för sin egen framgång, men även väljare och politiker som allt för okritiskt har höjt tv-licencen. Lösningen är förstås inte per se att SVT skall göra sämre TV. Lösningen måste vara att man fokuserar på det som är unikt med public service. Man måste formulera ett uppdrag där man fokuserar på att göra TV om Sverige och för Sverige. Rimligtvis gör man TV på huvudspråket och på dom nationella minoritetsspråken. Utländska serier och idrottsevenemang måste stryka på foten. På det sättet lämnas utrymme för andra aktörer. Syftet är inte att eliminera public service utan att raffinera statlig television. Dom pengar som rimligtvis sparas kan man använda till att säkerställa distributionen internationellt och på nya kanaler. Svenskar och svenskspråkiga bor ju idag över hela världen.

SvD: TV-licencen kan bli skatt

FP skjuter över problemet på någon annan

Det är rimligt att brancher med kroniskt hög arbetslöshet är ansvariga för att lösa sina branchspecifika problem. Problemet kan vara strukturellt - exempelvis att jobben är sesongsbaserade. Problemet kan vara att branchen attraherar många arbetssökande eller att många av någon anledning väljer en applicarbar utbildning. Det skulle kunna vara att lönenivårena är höga. I alla händelser är problemen branchspecifika. Att då harmonisera avgifterna för arbetslöshetsförsäkringen biddrar inte till en lösning. Det skjuter över problemet på någon annan.

FP: Helomvänder om A-Kassan
SR: Arbetsrätten är otidsenlig

Acta går i graven

Med stor sannolikhet kommer europaparlamentet idag säga nej till ACTA-avtalet. ACTA är som bekannt ett sätt att skärpa upphovsrättslagstiftningen, vilket blivit aktuellt i och med den ökade spridningen av upphovsrättsskyddat material på Internet. Politiker gör det ofta svårt för sig med frågor kring upphovsrätt, integritet och internet. Ofta framstår det som att man svänger mellan två extremståndpunkter. Den ena är att Internet skall var fritt för så var det från början och så skall det vara. Den andra är att upphovsrätt är en självklar rättighet i en kapitalistisk ekonomi ungeför som den materiella äganderätten till hus och mark. Den senare ståndpunkten kan emmellertid ifrågasättas. Det räcker med att se till hur patenträtten fungerar. Den garanterar precis så mycket skydd som krävs för att garantera innovation och kommersialisering av nya ideer. Samhället har ingen skyldighet, och behöver inte, garantera mer skydd än så. Det vore rimligt att patenträtten får tjäna som förebild även för upphovsrätten. Då är en indefinit upphovsrätt som garanterar skydd i 50 och 75 och 100 år inte ekonomiskt relevant. Man måste hellre överväga skydd som sträcker sig över 2, 6 eller 12 år. Politiker måste ställa sig bakom en sådan ide och förklara den för väljarna; naturligvis måste samhället ha relevanta medel att följa upp efterlevnaden.

Ny Teknik: Hallå - upphovsrätt är inte bättre
Acta engueltig vor dem aus
Anti-Counterfeiting Trade Agreement
Stopp ACTA
DN: Nej till ACTA avtalet
DN: Slutstriden om ACTA avtalet börjar idag
DN: Viktigt för små företag
DN: Alla för - utom folket
DN: Hårt tryck för lobbyister inför Acta-avtalet
DN: Guide: så kan det gå med Acta-avtalet
SvD: Dödsstöt mot Acta-avtalet
SvD: Sverige får inte missa IT-tåget
GP: Dödsstöt mot Acta-avtalet
GP: Fortsatt motstånd mot Acta
GP: Acta på väg mot graven

Språkkunskaper ofta inte nödvändigt för framgång på arbetsmarknaden

När politiker skall lösa frågan med den miserabla sysselsättningsgraden bland landets invandrare så brukar åtgärder stå i fokus. Favoritåtgärden som ofta står i fokus är språkutbildning. Det är befriande att se att Folkpartiet i en aktuell artikel i DN tänker längre än så. För det är ju så att i länder som har hög sysselsättning bland utrikes födda så är det ju ofta just för att man har en arbetsmarknad som tar folk som dom är. Språkkrav står där inte i förgrunden. Istället är det ofta nätverk av migranter som dominerar hela näringsgrenar. En familjemedlem får ett jobb någonstans, lär sig med tiden lite språk, nätverkar lite skaffar sig kontakter, hjälper några släktingar eller grannar till ett jobb och snart så har man skapat ett litet internationellt kluster som hjälper till att internationalisera arbetsmarknaden. Sverige har med sin fokus på Asylinvandring och programmentalitet varit uttalat dåligt på att ta vara på människors initiativförmåga. Nyckeln till att vända utvecklingen är dels att öppna arbetsmarknaden. Dels att skaffa mer positiv selektion.

SvD: Lära sig svenska är viktigast

Medborgarskapet - en demokratifråga

Frågan kommer ofta upp om möjligheten att erhålla medborgarskap skall kopplas till kunskaper i Svenska språket. Jag menar att medborgarskapet är en demokratifråga. Därmed kan det anses berättigat att man kan svenska för att kunna delta i debatten och informera sig om hur samhället fungerar. Någon kan ju invända att det finns andra anledninar till att man söker medborgarskap. Det kan exempelvis röra sig om att säkra sitt uppehållstillstånd, familjeskäl eller att vinna ekonomisk trygghet. När det gäller det sista skälet kan man känna sig dragen vid näsan. Den integrerade europeiska arbetsmarknaden redan verklighet. Arbetskraften rör sig mer och mer från jobb till jobb oberoende av nationsgränserna. Då blir det i förlängningen omöjligt att garantera socialförsäkringar som inte står i proportion till tjänstgöringstiden. Utrikesdepartementet pushas ofta av media till att agera morsa för allt från bortkommna äventyrsturister till islamister; uppgiften framstår som allt mer otacksam i takt med att befolkningen får mer internationella vanor. Här måste man nog lita på internationella konventioner och att folk klarar sig själv. Slutsatsen blir att medborgarskapet blir en demokratifråga. Nationen har ett intresse av att ha involverade medborgare - bara så har staten legitimitet. Men involverade medborgare förutsätter pålästa och insatta medborare och där är ett språkkrav relevant.

DN: Kunskaper i svenska för medborgarskap
SvD: Regeringen oenig om integration
SvD: Språkkravet en symbolfraga
SvD: Lära sig svenska är viktigast
GP: Alliansen oenig om integration
DN: Språkkravet tar intresset från fokus

Ett grundavdrag för arbete

I dagens Agenda står politiker och hävdar att jobbskatteavdraget är orättvist och orimligt. Man frågar sig hur dom räknar då. Den som jobbar har en flera av jobbrelaterade kostnader som den som inte jobbar inte har. Den som jobbar har kostnader för hantverkare eftersom han inte jobbar själv hemma, han har betalar för lunch, för resor, för jobbkläder, för barnomsorg och många andra saker.

Javisst, många saker är redan avdragsgilla. Frågan uppstår om man inte skall ersätta jobbskatteavdraget med ett standardavdrag för jobbare. Som en bonuseffekt gör den deklarationen lättare för många eftersom man inte måste redovisa avdrag i detalj. Förslaget har även klimatvänligt. Genom att införa ett standardavdrag för jobbresor så tar man bort bonusen för folk som pendlar långt med bilen, och jämnar ut villkoren gentemot dom som tar cykeln eller väljer kollektivtrafiken.

Om man inte jobbar för att man är pensionär, för att man har ett sabbatsår eller för att man har någon annan ersättning spelar ingen roll. Den som jobbar har faktiska kostnader och för dom kan man gärna har ett avdrag. Om man då har ett standardavdrag så gör man många saker lättare och hjälper samtidigt miljön.

SVT: Agenda
SvD: Lägre skatt för unga skulle få fler i arbete

Att bygga konkurrenskraftig kollektivtrafik

För några år sedan så blev en kompis som bor i Schweiz arton år. Hans finskättade pappa föreslog då att dom skulle cykla till Finland, nåväl cykla genom Tyskland för att ta tåget från Malmö. När dom kom till Malmö upptäckte dom att dom var tvunga att lämna in cykeln som ett paket. I Stockholm skulle dom bara få tillbaka den med en dags fördröjning. Killarna valde att cykla istället.

Schweiz är ett land där man inte bara tar sig till dom flesta ställen med kollektivtrafiken. Inte bara det. Man försöker på många sätt göra det lätt och praktiskt att använda kollektivtrafiken. Man kan peka på följande skillnader mot Sverige:

  1. Köpcenter får inte byggas om dom inte har bra anslutningar.
  2. Biljetter gäller alltid från A till B oavsett trafikutövare. Dvs man kan byta från Tåg till Buss osv beroende på omständigheterna.
  3. Alla trafikutövares resor är sökbara i en gemensam databas. Tidtabellerna är koordinerade.
  4. Det finns inget tvång på sittplatsbiljett, och nästan ingen köper en sådan. Däremot sätts extravagnar in vid skidferier och stora evenemang.
  5. Det finns cykelplatser (normalt begränsat). Medtagande av cykel kostar som en personbiljett.
  6. Man främjar kombi-trafik, tex. samarbete med bilpooler.
  7. Trafiktätheten i rusningstrafik på dubbelspår är upp till 10 tåg i timmen i vardera riktningen. Förseningar är sällsynta.
  8. Där det behövs prioriteras pålitlighet för busstrafiken med separata bussfiler.

SvD: Cykelförbud på tågen får kritik